På papperet är Hongkong en särskild administrativ region i Kina med hög grad av autonomi. Det innebär ett fristående rättsväsende, ett eget politiskt och ekonomiskt system. ”Ett land, två system” – så lanserades modellen när Storbritannien lämnade över Hongkong till Kina 1997.
Men det är som sagt på papperet. I praktiken håller Hongkong på att helt slukas av den politiska ledningen i Kina. Det senaste beviset är domen i veckan som förbjuder ”Glory to Hongkong”, sången som blev ett signum för Hongkongs proteströrelse 2019. Demonstranter stämde upp i den pampiga melodin med rader som ”befria Hongkong” och ”revolution i vår tid”. I köpcentrum, på gator och på torg.
Sången, som komponerades och spelades in av en anonym orkester samma år som protesterna briserade, blev som en inofficiell nationalsång. Budskapet i sången var i samklang med demonstranternas krav: mer demokrati och mindre kinesiskt inflytande. Det är också den som är det första resultatet som kommer upp i träfflistan om man söker på ”Hongkongs nationalsång” på Google.
Men Hongkong har ingen nationalsång. När landet deltar i sportevenemang är det Kinas nationalsång, ”De frivilligas marsch”, som spelas. En hymn som aldrig har vunnit Hongkongbornas hjärtan. Det har förekommit att supportrar buar och vänder ryggen till när den spelas.
Det här har retat det kinesiska kommunistpartiet och den politiska ledningen i Hongkong, som i dag bara består av Pekingvänliga företrädare. De jobbar hårt på att Hongkongs invånare ska bli ”patrioter”. Patriotisk undervisning ingår numera i läroplanen, och då handlar det om att nationalistiska känslor för Kina, och endast kandidater som är patrioter får ställa upp i val.
Att då en sång med rader som protesterar mot den utvecklingen är den som invånarna föredrar är uppenbarligen för mycket för den politiska ledningen. Den har flera gånger uppmanat Google att se till att den kinesiska nationalsången hamnar överst vid en sökning på Hongkongs nationalsång. Google har vägrat.
Därför tog man saken till domstol. I en första instans avvisade domaren kravet på att förbjuda sången. Det skulle ha en ”avkylande effekt” på Hongkong som stad och försämra stadens internationella rykte.
Myndigheterna överklagade och den här gången fick de domen med sig. Enligt domslutet uppviglar sången till våldsamma protester. Den är som ett vapen, enligt domaren.
Men det ligger mycket i den bedömning om avkylande effekt som domaren i den lägre instansen gjorde. Hongkongs rykte bland internationella bolag som en port in i Asien har redan försämrats. Det lär inte bli bättre av en dom som begränsar yttrandefriheten.
Frågan är nu hur de stora teknikbolagen där man kan hitta sången, som Youtube, Spotify och Itunes, agerar. Om de tar bort möjligheten att hitta sången på internet blir de medskyldiga till att begränsa yttrandefriheten. Samtidigt behöver de följa lagarna i det land de befinner sig. Asia internet coalition, som representerar flera internationella it-bolag, kommenterade domen med att ”fritt och öppet internet är fundamentalt för en stad med ambitioner att bli ett internationellt teknik- och innovationscentrum”.
Förändringarna i Hongkong har gått snabbt efter att protesterna 2019 kvästes. Sedan Peking införde en nationell säkerhetslag i staden 2020 har i stort sett alla kritiska röster tystnat. Den är så vagt skriven att människor självcensurerar sig, rädda att anklagas för brott. De som inte orkar leva med den pressen, hundratusentals, har lämnat Hongkong.
