Hur hårt jordbävningen, som hade sitt epicentrum i nordvästra Myanmar, slog mot det diplomatiskt isolerade landet är ännu oklart. Sedan militären tog över makten i en kupp 2021 har det blivit svårare för utländska organisationer och journalister att verka i landet. Insynen är därför begränsad. Men mycket talar för att läget är mycket allvarligt. Bilder i sociala medier visar byggnader som kollapsat, människor som ligger i rad på bårar utanför ett överfullt akutsjukhus och vägar som spruckit av kraften i jordbävningen.
Myanmars regering är känd för sin slutenhet och sin vilja att kontrollera all information om det som händer i landet. Efter statskuppen 2021 då militären tog makten har censuren ökat. Internet har tidvis varit avstängd och tillgången till sociala medier har begränsats. Allt för att hindra kritik mot militären från att få spridning och påverka historieskrivningen.
Därför är det anmärkningsvärt att en talesperson för militären, general Zaw Min tun, på fredagen vädjade till andra länder att bistå med hjälp. Det är en unik vädjan från militären som vid andra naturkatastrofer blockerat eller fördröjt hjälp utifrån. Och när den väl har tillåtits att komma in har man bemödat sig med att ändra adressaten på hjälppaketen så att det ska se ut som om dessa kommer från militären.
Att man nu så öppet ber om hjälp talar för att läget är desperat och att antalet döda ökar snabbt. En läkare som nyhetsbyrån AFP intervjuade på fredagen i huvudstaden Naypyiadaw säger att att han aldrig har sett något liknande. Och då är Myanmar ett krigsdrabbat land, där vårdapparaten är van vid skadade från strider.
Men hur allvarligt är svårt att få en uppfattning om. Informationsflödet försvåras av strömavbrott och att telefonlinjerna ligger nere. Det gör det svårt för biståndsorganisationer att bedöma vilken hjälp som behövs. Att få fram hjälp till de värst drabbade regionerna kan dessutom försvåras av inbördeskriget rasar med full kraft mellan militären och motståndsgrupper.
