Det krävdes en enorm operation för att till sist få Sydkoreas avstängde president Yoon Suk Yeol att lämna sitt residens på en bergskulle och infinna sig till förhör på landets antikorruptionsbyrå. Över 3 000 poliser med tillhyggen som stegar och bultsaxar inledde en marsch mot residenset klockan fyra på tisdagsmorgonen. Efter fem timmar, och visst tumult med Yoons anhängare, lyckades till sist operationen. Yoon bestämde sig för att låta sig gripas, för att undvika våldsamheter, sade han i ett uttalande.
Därmed skrivs ett nytt dramatiskt kapitel i det som tidigare ansågs vara en av Asiens mest utvecklade demokratier. Turbulensen de senaste månaderna har ändrat den bilden och ordet k-drama har fått en ny innebörd. Aldrig tidigare har en sittande president i Sydkorea gripits och med alla sannolikhet är kaoset långt ifrån över.
Allt började 3 december när Yoon plötsligt utlyste undantagstillstånd i Sydkorea. Han hävdade att det fanns antipatriotiska krafter, bland annat nordkoreanska spioner, i parlamentet som hindrade honom från att genomföra sin politik. Det visade sig bli ett ödesdigert beslut. Varken väljarna eller parlamentet accepterade att gå tillbaka till ett tillstånd som väckte traumatiska minnen från när Sydkorea var en militärdiktatur.
Folket gav sig genast ut på gatan och protesterade. Och trots att Yoon hade gett militären order om att ”dra ut” ledamöter från parlamentet lyckades tillräckligt många samlas för att rösta ner undantagslagarna, som bara varade i sex timmar.
Sedan dess är landet i politiskt kaos. Yoons framtid hotas av två parallella utredningar. Han är ställd inför riksrätt, vilket automatiskt stängde av honom från presidentposten. Och Sydkoreas antikorruptionsmyndighet, som ledde gripandet på tisdagen, misstänker honom för brott när han utlyste undantagstillstånd.
De många sydkoreaner som skrämdes av Yoons införande av undantagslagar jublar över att han till sist eskorterad av polis lämnade sitt residens och kommer tvingas tillbringa natten i häkte. Men de senaste veckornas turbulens har blottat ett starkt polariserat politiskt landskap. Allt större skaror av anhängare till Yoon har i minusgrader samlats utanför hans residens för att stödja honom. Många av dem är äldre och i protestleden vajar amerikanska flaggor. De kallar den politiska oppositionen för kommunister. Inspirerade av Donald Trump har de banderoller med budskap som ”stop the steal”. Precis som Trump ifrågasatte valresultatet 2020, hävdar de att fusk förekom när Sydkorea höll parlamentsval i våras, där Yoons parti tappade stort i stöd. Sydkorea är en viktig säkerhetspolitisk allierad till USA och nu hoppas Yoons anhängare på att Trump ska rädda kvar deras man vid makten. I Trump ser de en frände till Yoon vars konservativa parti ökat i stöd i de senaste opinionsundersökningarna.
På andra sidan står yngre och liberala som i Yoon ser en man utan markkontakt. En konservativ före detta riksåklagare som sätter ett mål framför alla andra: sin egen makt. För att behålla den skyr han, enligt dem, inga medel. Inte ens om det krävs handlingar som sätter demokratin ur spel.
Nya delar är att vänta i det pågående dramat. Antikorruptionsmyndigheten har 48 timmar på sig att förhöra Yoon. Vill de hålla honom längre måste de utfärda en ny arresteringsorder. Samtidigt inleder författningsdomstolen sina riksrättförhör på torsdag. Om de fäller Yoon måste han avgå som president för gott, men det kan ta månader innan de kommer till beslut.
Fakta.Tidslinje i Sydkoreas politiska drama
● 3 december chockar president Yoon Suk Yeol med att införa undantagslagar i Sydkorea.
● 14 december röstar parlamentet för att ställa Yoon inför riksrätt.
● 18 december inleder antikorruptionsmyndigheten ett brottsmål mot Yoon.
● 31 december utfärdar antikorruptionsmyndigheten en arresteringsorder mot Yoon som vägrar att infinna sig till förhör
● 3 januari görs ett misslyckat försök av polis och antikorruptionsmyndigheten att gripa Yoon.
● 7 januari utfärdar antikorruptionsmyndigheten en ny arresteringsorder.
● 15 januari grips Yoon Suk Yeol.
