Våren 2022, när kriget just hade inletts, blockerade den ryska Svartahavsflottan Ukrainas viktigaste exportväg; hamnarna. Samtidigt hotade man med landstigningar och avfyrade kryssningsrobotar mot ukrainska städer.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj gav landets försvar i uppdrag att hitta en lösning. Landet saknade en stor flotta som kunde bemöta de ryska hoten. Efter att Ryssland annekterat Krimhalvön 2014 tog de över en stor del av det ukrainska fartygsbeståndet.
Säkerhetstjänsten vände sig till Ivan Lukasjevych, en militärofficer med bakgrund inom ingenjörsvetenskap. Han kom att bli arkitekten bakom Ukrainas havsdrönarprogram.
I en intervju med Wall Street Journal berättar Lukasjevych att landet i stället för att bygga upp en konventionell flotta tagit till andra metoder.
– Vi gör mycket som ingen i världen har gjort tidigare, säger han.
Tidigare i år uppgav Ukraina att man oskadliggjort en tredjedel av Svartahavsflottan. Enligt Wall Street Journal har 25 fartyg av olika storlekar sänkts eller skadats av ukrainska marina drönare. Det var även en sådan som låg bakom de två attackerna mot Kertjbron, som förbinder Krimhalvön med Ryssland, förra sommaren.
– Jag kan inte erinra mig att man använt någonting liknande tidigare i krigshistorien, säger Jörgen Elfving.
Det har tagit ryssarna på sängen, som har svårt att skydda sig mot de marina drönarna. Jörgen Elfving tycker att landet fortfarande verkar famla i frågan hur man ska bemöta dem.
Ryssland har satt in övervakningsflygplan för att upptäcka drönarna och elektroniska system som ska avbryta kommunikationen.
Landet har även flyttat stora delar av Svartahavsflottan från Sevastopol på Krimhalvön till Novorossijsk på andra sidan Kertjbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet. Detta för att komma längre ifrån Ukraina, som behöver använda vapen med längre räckvidd för att nå de omplacerade fartygen.
I början av kriget fanns 13 landstigningsfartyg inom flottan, nu har minst sju av dessa försvunnit.
– Det har bidragit till att Rysslands marina handlingsfrihet i Svarta havet är begränsad, säger Jörgen Elfving.
Han tillägger att det även leder till logistikproblem, då många fartyg även används för att transportera materiel. Vissa av fartygen är också bärare av kaliberrobotar som används för att angripa mål i Ukraina, och ryssarna har därmed begränsats i sina möjligheter att sätta in robotar.
Den stora fördelen är att drönarna är billiga att producera.
– Om man jämför det med exempelvis ett landstigningsfartyg är kostnaden för drönare närmast försumbar, säger Jörgen Elfving.
Dessutom kan man sätta in ett större antal i förhoppning att någon av dem träffar målet. Enligt Ivan Lukasjevych har landet satsat på att sätta in 10 till 20 drönare med olika funktioner, vars totala kapacitet motsvarar ett krigsfartyg, rapporterar Wall Street Journal.
För Ryssland är det inte lika intressant att använda samma vapen tillbaka – Ukraina har som sagt inte mycket kvar av sin marin. Men Jörgen Elfving upplever också att ryssarna ligger bakom i utvecklingen av havsdrönare.
– De har dock blivit bättre på dessa typer av vapensystem. Men det är också frågan om det är mödan värt att sätta in drönare mot den lilla marin som Ukraina har kvar.
