I den senaste boken av Daron Acemoglu, som nyligen tilldelades Nobelpriset i ekonomi, får både teknikoptimister och pessimister en värdefull lektion. Teknisk innovation leder inte automatiskt till vare sig välstånd eller förödelse, skriver Acemoglu i ”Power and progress”. Konsekvenserna av tekniska framsteg avgörs i stället av det politiska styret när tekniken implementeras.
Den goda nyheten är alltså att det bara behövs vettiga politiker för att undvika att den stundande AI-revolutionen blir destruktiv. Den dåliga nyheten är att USA i januari tillsätter en ny regering där nyckelpersonerna inte visat några övertygande tecken på att prioritera demokrati, mänskliga rättigheter eller något av det vi förknippar med ett öppet samhälle.
Om 2023 års AI-debatt präglades av en diffus alarmism om mänsklighetens undergång, inte sällan påhejad av företagen själva i syfte att bygga hajp, så har det gångna årets debatt mest känts som en axelryckning, med relativt triviala diskussioner om AI-verktygens bristande kvalitet. Men de tekniska förändringar som kan implementeras under Trumps nästa mandatperiod lär stöpa om stora delar av näringslivet, världsekonomin och inte minst den militära tekniken.
Inför presidentvalet skrev jag om den inflytelserika Silicon Valley-miljardären David Sacks, som hoppades att en seger för Trump skulle innebära slutet för USA:s nyhetsmedier. Nyligen tillkännagav Trump att han utser just Sacks till att leda omställningen inom AI och kryptovalutor. Sacks är en del av den så kallade Paypalmaffian av sydafrikanska techmiljardärer, tillsammans med Elon Musk och Peter Thiel, som nu får gräddfil till Vita huset.
De andra AI-jättarna och techföretagens direktörer köar lydigt till Mar-a-Lago
Ideologiskt enas de av en vurm för internationella despoter och en vision om att radikalt försvaga den federala staten. Men nu kommer de själva att få styra de statliga institutioner som de så länge försökt tämja. De lär använda sina nya roller för att riva just de regelverk som skulle förhindra destruktiva aspekter av AI och kryptovalutor, som redan skapat oanade möjligheter för oligarker och kriminella att tvätta och flytta pengar.
Detta nya triumvirat av demokratiskeptiska miljardärer kommer även att påverka implementeringen av banbrytande militär teknik. Vi får en glimt av vad som står på spel i en essä i tidskriften Foreign Affairs, där den tidigare Googlevd:n Eric Schmidt, som äger flera militära företag, och utrikespolitiska veteranen Henry Kissinger beskriver potentiella scenarier för framtidens AI-krigföring. I ett olyckligt retoriskt eko från Mao utlovar de att AI-företagen ska leda ”det stora språnget framåt” för militär teknik. Artikeln, det sista den 100-årige Kissinger skrev innan han dog, beskriver gigantiska ”svärmar av drönare” dirigerade av AI, som en makaber flock av flyttfåglar i himlen. Efter att drönartekniken befriat krigförande makter från att behöva skicka faktiska människor till slagfälten är nästa steg att slippa mänskliga faktorer även i kontrollrummen.
Den tekniska innovationen i USA:s militärindustri har sedan länge flyttat från de traditionella industribaserna längs östkusten och Texas till privata techföretag. Svängdörren mellan Pentagon och Silicon Valley går nu allt snabbare. Sam Altman och Open AI har redan övergivit ett av sina viktigaste löften: att inte ta uppdrag från militären. De andra AI-jättarna och techföretagens direktörer köar lydigt till Mar-a-Lago.
En kapplöpning i korruption har börjat, där Silicon Valleys lilla men ofantligt rika grupp högerradikala investerare hoppas förhandla till sig lukrativa kontrakt från Trump och hans tilltänka förvarsminister, den burduse nationalisten Pete Hegseth, som enligt vittnesmål inte drar sig för att halsa ett par öl till frukost.
Den som läst Acemoglu kan inte jubla över sannolikheten att det här blir en smärtfri omställning.
Läs fler texter av Martin Gelin