Formellt var det styrelsen som höll i rekryteringen och beskedet dröjde nästan ett halvår, men det alla olika omorganisationer och chefsförändringar på SVT lett till de senaste åren gjorde att det i praktiken bara fanns en kandidat.
Anne Lagercrantz hade sedan tidigare vunnit den interna maktkampen i SVT:s topptunga chefsorganisation och fått en ny roll som vice vd inrättad för sig. Resten var bara en väntan på det formella beslutet, som kom på måndagsmorgonen.
Om man ser till kompetensen och meriterna var det också helt naturligt. Anne Lagercrantz är mycket populär internt och väl inarbetad i vad det innebär att leda public service-verksamheter efter fyra år som chef för SR Ekot och nästan nio år i den högsta SVT-ledningen. Men hon har, vilket blir allt viktigare, också insikt i den bredare och icke-anslagsfinansierade mediebranschen, genom sina år på TV4 och sin roll som ordförande för Utgivarna.
Om inte SVT får de pengarna varnar de för att det kommer att slå mot innehållet – och antalet tjänster
Det är viktigt av flera skäl: framför allt för att inte riskera att få hela den kommersiella branschen mot sig, på det sätt som public service-bolagen i flera andra länder drabbats av, inte minst i Danmark och Storbritannien. Det finns konfliktområden i den relationen även i Sverige, inte minst kring att SVT på sina digitala tjänster publicerar så mycket text, vilket konkurrerar med inte minst lokaltidningar vars innehåll ligger bakom betalvägg. Men totalt sett ser de flesta ändå ett stort värde i det duala mediesystemet, där public service och kommersiella medier kan samexistera.
Det viktigaste Anne Lagercrantz behöver tänka på i den relationen handlar om pengarna. SVT beräknas få 6,4 miljarder i årligt anslag 2033, enligt public service-utredningen. Deras eget äskande låg 1,4 miljarder högre, med hänvisning till både dyrare teknik, rättigheter och säkerhet. Om inte SVT får de pengarna varnar de för att det kommer att slå mot innehållet – och antalet tjänster.
Den sortens önskelistor provocerar förstås i en bransch som kämpar med precis samma problem och som måste spara sig mot målet. I synnerhet som SVT, precis som SR, har väl tilltagna reserver i undanlagda medel. Det riskerar också att provocera politiskt, där den nya SVT-vd:n står inför ännu större utmaningar, inför besluten om det nya sändningstillståndet nästa höst.
Det råder ingen tvekan om att tonläget mot SVT blivit allt mer kritiskt i stora delar av regeringsunderlaget, inte bara från Sverigedemokraterna
Det råder ingen tvekan om att tonläget mot SVT blivit allt mer kritiskt i stora delar av regeringsunderlaget, inte bara från Sverigedemokraterna. Här måste SVT välja sina strider, för att värna sitt breda uppdrag, utan alltför betungande politiskt tillsatta överrockar. Bolaget åtnjuter fortfarande högt förtroende (63 procent i senaste Förtroendebarometern, slaget bara av Sveriges Radio) och partierna vet att de inte har allmänheten med sig om de går fram för hårt. Men det finns ändå en uttalad politisk önskan att beskära bolagets handlingsfrihet och utbud.
Under sin sista helg som vd, på söndagen, skrev Hanna Stjärne på sin Facebook om just bredden i SVT:s uppdrag, från granskningar och barnprogram till älgkameror och ”Gift vid första ögonkastet”. Att bevara den bredden, utan att öka inflödet i den statliga intäktskranen utöver de två procent bolaget redan väntas få varje år, är Anne Lagercrantz allra största utmaning och uppgift.
Läs också: Anne Lagercrantz: ”Jag hamnade i frysboxen”
