Ironin var svår att undgå. Medan vi var upptagna med vad som skedde på andra sidan Atlanten, brakade Tysklands regering samman.
Donald Trumps återkomst innebär att Europa måste steppa up. Då står plötsligt det land som är motorn i vårt gemensamma projekt ledarlöst.
På onsdagen tröttnade alltså socialdemokraten Olaf Scholz på sin finansminister Christian Lindner. Förbundskanslern konstaterade att ledaren för högerliberala FDP är en oansvarig ”egoist” och gav honom sparken.
Det var inte en dag för tidigt. Berlin har det senaste året paralyserats. Lindner är främsta skälet till det: Han har sett som sin uppgift att stå i vägen för de satsningar som måste göras.
Tyskland befinner sig i en lågintensiv kris. Den ryska invasionen av Ukraina och Pekings allt aggressivare hållning har skjutit landets ekonomiska modell i sank.
Hur ser vägen framåt ut? Jo den kräver att tyskarna öppnar plånboken.
Grunden för Tysklands – ja hela Europas – säkerhetspolitik skakar samtidigt efter Trumps seger och hot om att lämna Nato.
Hur ser vägen framåt ut? Jo den kräver att tyskarna öppnar plånboken för att få i gång efterfrågan – och för att investera i försvar, infrastruktur och energiproduktion. Landet har råd.
Och så behöver EU-samarbetet fördjupas, inte minst måste försvarssatsningar genomföras gemensamt.
Christian Linder har ägnat sin tid åt att säga nej till allt detta.
Frågan nu är om de tyska partierna klarar att uppbåda krisinsikt. Kan kristdemokratiska CDU, vars ledare Friedrich Merz troligen blir kansler efter det kommande nyvalet, formulera ett offensivt program? Kan Scholz socialdemokrater tänka nytt? Har politikerna sedan mod och fantasi till de uppgörelser som krävs för en handlingskraftig regering – och för ett handlingskraftigt Europa?
Valet av Donald Trump ställer allting på sin spets. Men vi i Europa har fortfarande vårt öde i egna händer.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Lyssna på balterna – det är deras frihet som nu står på spel
Martin Liby Troein: Senast USA stängde ute världen öppnades helvetets portar