I Indien ringlar köerna långa för att fylla på gasolbehållare som används för matlagning. Många kommer aldrig fram innan gasen har tagit slut. För dem slutar dagen med att de lagar mat över en öppen eld i stället.
Indien är ett exempel av många på hur kriget i Mellanöstern har påtagliga effekter på människors dagliga liv. Indien är beroende av gas- och oljeimport. En stor del kommer från länderna kring Persiska viken och transporteras normalt sett via Hormuzsundet.
Men sedan kriget inleddes går knappt några fartyg igenom. Förutom fattiga människor som köper gasol på svarta marknaden slår det mot hotell och restauranger. En del tvingas lägga ner, medan andra har strukit rätter som kräver lång matlagningstid från menyerna.
En restaurangchef i Delhi berättar för the Guardian att de bara serverar 6 av de 30 rätter som de normalt erbjuder sedan kriget startade. Och i brist på gasol har de börjat använda kol vid tillagningen.
Det är till Asien som de flesta transporterna som passerar Hormuzsundet går. Nu genomgår regionen sin värsta gaskris på årtionden. Priserna har stigit kraftigt, industrier stänger eller har gått ner i produktionstakt och oron stiger.
Förutom Indien är länder som Pakistan, Bangladesh, Nepal och Sri Lanka kraftigt påverkade. Nyligen beslutade regeringen i Sri Lanka sig för att införa fyradagars arbetsvecka. Men inte av arbetslivsskäl som det ibland diskuteras i väst, utan för att tackla bristen på bränsle. Och i Bangladesh håller universiteten stängt, för att spara på el. Samtidigt har regeringen i Pakistan gett de statliga energibolagen order om att höja det reglerade elpriset med 20 procent.
Också i Afrika är effekterna kännbara. En stor del av världens gödningsmedel tillverkas i länderna kring Persiska viken och går på export till Afrika. Störningar i leveranserna riskerar leda till minskad produktion i jordbruket och höjda matpriser. I värsta fall hotar svält. För världens fattiga står mat för en klart större andel av inkomsten än för andra. Det gör dem mer sårbara för prischocker. Många av dessa länder lider dessutom av svaga statsfinanser. Nu står de inför ett dilemma: att subventionera energi och mat och gräva ytterligare hål i budgeten eller tillåta priserna att skena.
Ytterligare en effekt är att många migrantarbetare i Mellanöstern kommer från Afrika och Asien. Pengarna som de skickar hem till släktingar i hemlandet står för en stor del av deras inkomst. Ju längre kriget pågår desto större blir inkomsttappet.
