Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
Han har lagt vapnen på hyllan, men den tidigare polisen Fredrik Kärrholm (M) svingar gärna retoriska batonger. När Lagrådet sågade regeringens planer på sänkt straffbarhetsålder jämförde riksdagsledamoten Kärrholm dem med en okritisk ”storögd kriminologistudent”.
Och när rådet såg regeringens stora straffrättsreform som ett ”hastverk” med förslag som ”brister så mycket i kvalitet att de inte har förutsättningar att bli ny lag” sa justitieminister Gunnar Strömmer (M) direkt att han inte höll med. Expressens politiska redaktör Patrik Kronqvist anser att Lagrådet tagit ett kliv ut i politiken, att regeringens kritiker är för upptagna vid vad forskning säger och så förklarar han att sådant inte skyddar utan ”underminerar” rättsstaten (21/3).
Avfärdandet av expertis från Tidösfären syns på flera områden.
När Klimatpolitiska rådet nyligen meddelade att möjligheterna att nå klimatmålen minskat under mandatperioden slog Johan Britz (L), som vikarierar som klimat- och miljöminister, tillbaka. Han delar inte bilden – ”tvärtom”. Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch (KD) likställer rådet med ”vilken politisk debattör som helst”.
Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch (KD) likställer rådet med ”vilken politisk debattör som helst”.
Klimatomställningen har stannat in och vid landets tingsrätter klagar jurister på att nyskrivna lagar inte fungerar. Och Lagrådet är ju inte storögda studenter – det består av några av landets mest erfarna jurister. I DN:s reportage (27/3) väger de varje ord när de kritiserar regeringen, fokuserar på juridiken, i vördnad av ämbetet. De har ett grundlagsskyddat uppdrag att analysera lagförslag utifrån rättssäkerhet, grundlagar och lagstiftarens intentioner.
Ändå ser vi hur fakta avfärdas som tyckande – oavsett om det kommer från regeringens egna experter, fristående forskare eller remissinstanser. Vi är på väg att få en ”känslokrati”, där politik baseras på vilka åtgärder som känns bra i stället för på vilka som fungerar. Eller är det något ännu allvarligare som pågår? Anklagelserna om politisering hos experter och statliga tjänstemän ser ofta ut att användas som medveten strategi för att riva ned strukturer.
Det är något vi länge sett hos sverigedemokrater. Mattias Karlsson medförfattade för ett par år sedan ett dokument med konspirationsteorier om den ”djupa staten”. Åkesson sa nyligen till DN att han är ”hundra procent övertygad” om att personer i myndighetssverige motarbetar hans politik.
Om Sverigedemokraterna får ministerposter efter nästa val är det ingen radikal gissning att jakten på vad de ser som en politiserad byråkrati kommer att trappas upp, à la Trump.
I början av 2023 förklarade SD:s ekonomiskpolitiska talesperson, Oscar Sjöstedt, att det pågick diskussioner med regeringen om att rensa ur sosseriet i den djupa staten, men att han var osäker på hur mycket han kunde säga, ”för det kan ju vara lite känsligt”.
Det verkar som att regeringspartierna gör sig redo att släppa den känsligheten.
Läs mer:
Max Hjelm: Jag ser SVT-journalisternas blanka blickar – varför låtsas de förstå danska?
DN:s ledarredaktion: Hur smart är det egentligen att sänka bensinskatten igen?
