Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
Det började med att franska och spanska ciderskapare klagade över att skandinavisk cider kallades just cider, då de kan ha lägre halt av äpple, och vara tillsatt med kolsyrat vatten och socker. De krävde en reglering av produkttypen. Svenska bryggerier gick i taket och lobbade för ett nej. EU-kommisionen arbetar nu fram ett förslag, baserat på hur mycket äpple det är i produkten. Svaret på ickeproblemet är, i fallande ordning: klassisk cider, cider eller ciderdryck. I strävan att göra alla nöjda har förslaget urvattnats – till den grad att det knappt skulle få kallas ciderdryck längre. Dessutom är ciderindelningen så vag att jag undrar om den inte skapar mer förvirring än vad den klargör.
Regleringar för alltid med sig gränsdragningsproblematik, men på en stor gemensam marknad som EU:s behövs vissa bestämmelser, så att konsumenter inte blir lurade och så att företag kan sälja mellan länder.
Det är rimligt att Kalix löjrom säger något om ursprunget, att Champagne betyder en viss sak och att parmaskinka kommer från – just det.
Men det är samtidigt en avvägning mellan tydlighet, bransch- och konsumentintresse. Länge har en del europeiska politiker, backade av köttbranschen, lobbat för att förbjuda användningen av ”hamburgare” och ”korv” för produkter utan döda djur. Det kan vara kul att filosofera över definitioner, men att kräva lagstiftning för tydlighetens skull är i det här fallet kvalificerat strunt – ingen missförstår vad en ”vegokorv” är.
Utan regler blir en marknad vilda västern – svårorienterad, i värsta fall farlig
Regleringar kan också få lustiga konsekvenser när det är branschjättar som arbetar fram dem med unionen. Falukorv måste till exempel innehålla nitrit (som ger den rosa färgen). Det betyder att småproducenter som gör falukorv enligt originalrecept, utan tillsatsen, måste hitta på ett nytt namn vid försäljning. I vems intresse?
Utan regler blir en marknad vilda västern – svårorienterad, i värsta fall farlig. Men de regler som inte fyller någon funktion ökar bara byråkratin i onödan.
Och dessutom: Varken de kontinentala eller de nordiska producenterna tävlar väl egentligen om samma grupp suputer? Ingen gymnasietjej som beställer en illrosa Briska hallon ”ruby razz” förväntar sig en mustig fransk cider. Ingen baskisk herre som vill ha sin orts klassiker kommer råka beställa Rekorderlig Skogsbär extra stark.
Dra ur regleringsmaskinens sladd, gå ut i solen och ta ett friskt äppelbaserat glas. Kalla det vad du vill.
Läs mer:
Max Hjelm: Kristerssons avslöjande kommentar flög under radarn
Max Hjelm: Demokraterna föll för en farlig frestelse – och kan få betala dyrt
DN:s ledarredaktion: Konflikt om EU:s klimatpolitik – nu vilar ett stort ansvar på Kristersson




