Det var en kompis som värvade mig, han fick lite pengar för varje person som började jobba på företaget. Jag skäms lite över det i dag, men som ung arbetade jag ett tag med att sälja lotter, på ett callcenter. Och i ljuset av Socialdemokraternas lotteriskandal började jag tänka tillbaka. Och insåg att erfarenheten åtminstone gjort mig mindre naivt blåögd.

Där jag jobbade, och sålde ett annat företags lotter, var vi kanske 15–20 unga personer. Vi satt på rad med headset och försökte smita på toa när pressen blev för stor. Klockan tickade långsamt på väggen. Vissa jobbiga dagar försökte jag stänga av samtal innan någon svarade – det var inte särskilt upplyftande att ringa hundra personer på raken som blev arga bara över att höra ens röst.

En dag ringde jag en gammal dam som avslutat sina lotter, jag skulle försöka få henne att återuppta abonnemanget. Efter samtalet kom en överordnad, som suttit och lyssnat, över och frågade varför jag lagt på: damen hade ju säkert startat abonnemanget igen om jag trugat! Jo, men hon var ju uppenbart förvirrad, möjligen dement, svarade jag – fortfarande blåögd. Det slutade med att en annan anställd ringde upp kvinnan igen.


En dag ringde jag en gammal dam som avslutat sina lotter, jag skulle försöka få henne att återuppta abonnemanget.

De som säljer lotter är inte nödvändigtvis onda. Men det är ofta ungdomar med låg timpenning som har incitament att sälja genom provision per lott. Och personen som ringde damen efter mig hade barn att ta hand om.

Efter att DN:s reporter Linn Jönsson avslöjat att ett företag som sålt lotter åt Socialdemokraterna riktar in sig på just förvirrade äldre och döljer att det handlar om abonnemang så har partiet spelat förvånat.

Men ingen kan väl ha trott att telefonförsäljningen var som en lotterikväll på bygdegården? Har ingen socialdemokrat någonsin blivit uppringd av en telefonförsäljare?

Jag känner igen grundstrukturen från S-skandalen. På mitt gamla kneg hade vi också sådana säljmanus som fick det att låta som att det bara gällde ”en kort månad” och vi pratade också om hur lite en lott kostade (”som ett paket smör” säger säljare för bolaget som anlitats av S lotteriverksamhet).

Fast försäljningen av kombilotter verkar faktiskt ha varit värre än normalt. Läser man säljmanuset verkar de aktivt ha ljugit om att det bara skulle gälla en månad. Nu säger S att de ska sluta sälja lotter via externa telemarketingföretag, och det är väl för väl det. Men de behöver också erkänna att de medvetet hållit på med en moraliskt… ”tveksam” verksamhet.

Förresten slutade det ju inte med DN:s granskning. I helgen kunde Expressen och SvD berätta att företaget haft flera personer i gängkriminella kretsar anställda – bland annat en man som senare skulle bli känd som en av 12-åriga Adrianas mördare.

Beklämmande och allvarligt – men knappast heller det förvånande. En person som utfört ett brott i Sverige får ett erbjudande att jobba i soliga Spanien, där folk utan moraliska skrupler ges en chans att tjäna snabba cash. Att det är så uppenbart att de där världarna dras till varandra borde ge Socialdemokraterna en tankeställare.

Läs mer:

Amanda Sokolnicki: S har varit oproffsiga – eller cyniskt medvetna om vad som pågått

Max Hjelm: I smyg dagdrömmer jag om en budget utan nyheter

Share.
Exit mobile version