Jag tror, om jag får ta mig den formuleringsfriheten, att många borgerliga politiker drivs av en arbetslinje som ser ut ungefär så här: Det är bra om alla som kan arbeta gör det, det är rättvist att de som jobbar hårt får behålla så mycket som möjligt av sin inkomst, och ingen ska kunna utnyttja bidragssystemen.
Det är en bra utgångspunkt för ett fritt och starkt samhälle. Och nog, i all sin enkelhet, ett budskap som är populärt. Som har potential att gå hem hos många väljare.
Regeringen försöker nu övertyga väljarna om att en sådan arbetslinje inte gäller i Sverige. Och, underförstått, i synnerhet inte för invandare.
Till exempel har Tidöpartierna rättfärdigat sin bidragsreform genom att låtsas som att många fler fembarnsfamiljer får mer pengar i månaden än vad som är sant. I stället för att fokusera på den stora gruppen bidragstagare – ensamstående, barnlösa män – har möda lagts på en påstådd beskrivning av stora invandrarfamiljer som är bidragsberoende.
Och nu har Ulf Kristersson (M) i två partiledardebatter i rad upprepat att det finns 72 000 lediga jobb på Platsbanken, ”varav 17 000 inte har några utbildningskrav över huvud taget”. Varför tar inte folk dessa jobb? Kanske beror det på att folk är lata, eller bidragen för höga?
Varför tar inte folk dessa jobb? Kanske beror det på att folk är lata, eller bidragen för höga?
Arbetsförmedlingens presschef Hans G. Larsson har kontaktat regeringen och bett den sluta använda siffrorna – eftersom de är missvisande. Många av de utpekade jobben har andra krav, och kan inte sökas eller fås av vem som helst (SVT 15/10).
Ändå har Moderaterna fortsatt sprida siffran.
Samtidigt finns det hårda siffror som borde bekymra regeringen. Vi har till exempel nästan 500 000 arbetslösa, ett antal som stigit under Tidöregeringen.
Uppenbarligen existerar problem på svensk arbetsmarknad. Men utmaningarna är alltså knappast de påstådda lata invandrarfamiljerna som regeringens tankeverksamhet verkar ha fastnat vid.
Att alla som kan ska försörja sig själva är en mycket god princip. Men ingen löser de problem som finns genom att vifta med missvisande statistik. Jag är inte heller alldeles säker på att det vinner väljarnas respekt.
Läs mer:
Max Hjelm: Är det verkligen samtycke som står i vägen för Ann Heberleins erotiska bekräftelse?
Amanda Sokolnicki: Regeringen ertappas med en lögn – och fortsätter vilseleda
