E-post – gratis. Söka efter all världens kunskap (och okunskap) – gratis. Spara för många ofärdiga dokument i Google Drive – ingen kostnad. Dina allt för många foton på luncher och skärmavbilder du aldrig kommer kolla på igen, men som sparas i en molnlagringstjänst – nästintill avgiftsfritt där med, va?

När Chat GPT lanserades 2022 tillkom artificiell intelligens, AI, som bara ytterligare en tjänst som vi i mångt och mycket kan använda utan kostnad. Alla dessa internettjänster kräver dock datacenter, och de byggs ut i en allt snabbare takt, världen runt. Frågan är: Kan det fortsätta så här?

Några svindlande exempel på energianvändningen för AI: Ett av Metas datacenter i Salt Lake city kräver lika mycket energi som produceras av en stor kärnkratsreaktor, ett annat de har i Iowa använder lika mycket energi som sju miljoner laptops som används åtta timmar per dag. En sökning med Chat GPT kräver tio gånger mer elektricitet än en Google-sökning, enligt OECD:s energiorganisation.

Vi drunknar i data och behandling av den, och det kan komma att kosta.

Problemet är främst inte AI:s begränsningar, utan att techsektorn inte är ensam om att kräva el. Det handlar inte bara om den gröna omställningen, där exempelvis stålproduktion beräknas kräva lika mycket energi som hälften av Sveriges användning i dag. Den el som produceras behövs ju också redan för att värma våra hem, ladda vår bil, steka vår mat, hålla näringslivet i gång. Samtidigt vet vi att det kommer dröja mer än ett decennium tills storskalig fossilfri produktion, exempelvis regeringens kärnkraftsplaner, står färdig. Om ens då.


Jag har tiotusen bilder i min telefon jag aldrig kommer titta på, och knappast något incitament att minska mängden.

Det är på något sätt ironiskt. Affärsmodellen för Google och Facebook vilar på att de har enorma mängder data om oss som de kan sälja. Till slut kan behovet av den stora mängden data göra affärsmodellen omöjlig, när energipriserna drivs upp av densamma. Då kan företagen behöva prissätta tjänsterna för oss konsumenter så att användandet hamnar på en hållbar nivå.

Kanske är det bra om vi tvingas värdera all data. Jag har tiotusen bilder i min telefon jag aldrig kommer titta på, och knappast något incitament att minska mängden. Vi har blivit så vana vid att internet och molnlagring är nästintill gratis att det är lätt att missa att kvantiteten drar ned möjligheten att njuta av det som finns.

Det är nog lika bra att börja vänja sig vid tanken på att betala för alla de där bilderna på familjen, de AI-genererade bilderna man tar fram för skojs skull och de där tusen mejlen i inkorgen som man ”ska ta tag i någon dag”.

Läs mer:

DN:s ledarredaktion: AI kan användas för att mota klimatkrisen – om vi vill

Max Hjelm: Hotet från NMR stannar inte vid hat i privata chattar

Share.
Exit mobile version