I somras presenterade dejtningstjänsten Tinder i ett pressmeddelande sin nya tjänst Fotoförslag, där AI-teknik används för att hjälpa användarna att hitta bilden som gör oss snyggast och mest framgångsrika i dejtningen.
När DN frågar Tinder varför det behövs AI för att hjälpa användare välja bilder svarar Ebba Rosenberg, pr-konsult åt företaget.
– Många kanske känner sig osäkra på vilka bilder som fungerar bäst. Den här funktionen förenklar det lite. Vi vill att fler personer ska kunna visa sitt autentiska jag.
Bumble, en annan stor aktör inom dejting, skriver i mejl till DN att AI kan hjälpa kärlekssökande att bygga sina relationer bättre. ”Genom att använda AI på ett genomtänkt sätt kan vi hjälpa människor att bättre representera sig själva online, vilket i sin tur bygger autentiska relationer offline.”
Matilda Arvidsson, docent i internationell rätt vid Göteborgs universitet, forskar bland annat inom AI. Hon menar att ideal påverkar människors benägenhet att manipulera sitt utseende.
”Att testa olika utseenden, att visa upp oss med olika masker som är eller inte är äkta är alltså inte alls nytt för AI. En potentiell risk är att det kan ge en större strömlinjeformad estetik eller skönhetsideal. Av egen erfarenhet kan jag intyga att man blir ofta besviken – eller förvånad – när dejten dyker upp i verkligheten och inte alls ser ut som på sina bilder.”
Matilda Arvidsson nämner också att i extrema fall kan det handla om till exempel någon som vill skada personer och som använder fejkbilder i syfte med att skada eller dölja en verklig identitet. Men den typen av beteenden har funnits så länge det har funnits kontaktannonser, säger hon.
Människan har skapat bilder av sig själv sedan urminnes tider – och velat styra över bilden som presenteras. Så styrdes porträttmålarna av regenters och adelns fåfänga önskemål, och många gånger framstår porträtten av regenter och helgon som mer symboliska än realistiska.
I dag behöver människan inte lita på att en fotograf fångar det perfekta porträttet. Nu kan de flesta av oss ta en selfie när vi vill och redigera den som vi önskar. Vi har möjligheten att bestämma hur vi vill framstå i betraktarens ögon.
Castingbolag – som letar deltagare till realityserier – har fått problem med nutidens möjligheter att fixa med porträttbilderna: ”Potentiella deltagare använder i allt större utsträckning AI i de bilder de publicerar på sina sociala medier,” säger en castare till BBC. Det gör det svårt att bedöma hur personerna ser ut i verkligheten.
– Det vi har framför oss i dag är en bildvärld där den riktiga bilden har fått sällskap av AI. I självporträtt kan man sedan länge presentera sig på ett sätt som kanske inte stämmer överens med andras bild av en. Genom självporträttet kan man visa mer extrema sidor av sig själv, som är mörkare och mer laddade än den person man framstår som till vardags, säger Kerstin Hamilton.
Hon är bildkonstnär och forskare inom konstnärlig gestaltning på Göteborgs universitet. Hon säger att det behövs ett nytt språkbruk inom fotografin på grund av de snabba förändringarna inom bildmanipulering. Hon menar att de som arbetar med fotografi och forskare inom ämnet har ett stort ansvar för att utveckla sättet att tala om syntetiska bilder.
Enligt Kerstin Hamilton blir vi mer fantasifulla när vi tar selfies och dejtar i förhållande till de bilder vi skickar till våra familjer och vänner. Det är lättare att överdriva när man söker efter kärleken, helt enkelt.
– Risken är att bilden blir så fiktionaliserad att den förlorar sitt syfte. AI-genererade bilder är inte neutrala och tränas på befintliga bilder, vilket skapar en historisk rundgång. Fördomar och västerländska skönhetsideal reproduceras nu genom AI. Om jag ber AI att göra mig snyggare gör den det utifrån dessa befintliga normer, säger Kerstin Hamilton.
Förra året hade den spanska realityserien ”Deep fake love” premiär på Netflix. Serien går ut på att par ska testa sina relationer och se om deras partner är otrogna, med hjälp av deep fake och AI-teknik.
Serien går ut på att personer får se videor som tycks visa att deras partner är otrogen. Först efter att paren har sett de traumatiska videorna, där många av deltagarna är synbart förkrossade, får de veta att filmerna kan vara fejkade. De par som lyckas identifiera flest videor som verkliga eller fejk vinner en rejäl prispott.
Tittarnas reaktioner har varit blandade. Vissa har menat att AI inte ska missbrukas för underhållnings skull, något också tv-recensenterna hållit med om. Programmen väcker frågan väcks om detta är ett hälsosamt sätt att använda AI-teknik.
Dina Koutsikouri är digitaliseringsforskare på Göteborgs universitet. Hon tycker att det är viktigt att diskutera hur AI har smugit sig in på långt fler områden än de som sysslar med teknik och innovation. Hon är inte överraskad över att personer använder fejkade bilder när de dejtar, och tror tvärtom att många gärna tar hjälp av AI för att sudda bort skavanker om det kan hjälpa en att hitta kärleken.
– Man vill se perfekt ut, samtidigt som man vill ge en autentisk bild av sig själv. Någonstans handlar det om att vi inte vill bli bortvalda.
Dina Koutsikouri menar att företag behöver göra grundläggande etiska överväganden när de börjar använda AI.
– Det är viktigt att de som utvecklar dessa appar programmerar dem etiskt, inte bara för intäkternas skull. Vi har redan ett samhällsproblem med fillers, injektioner och plastikoperationer. Jag tror att det är farligt om folk gör allt för att förbättra sina utseenden, säger Dina Koutsikouri.
Konsthistorikern Martin Olin, chef för avdelningen Samlingarna vid Nationalmuseum, säger att det förr i tiden var vanligt att inte vilja visa sina skavanker över huvud taget. De som kom från lägre samhällsskikt gavs få chanser att avbilda sig själva, kanske bara genom att en enda gång gå till en porträttmålare. Då ville man förstås se fördelaktig ut. Hovdamer och kungafamiljer hade dock råd och utrymme till att presentera sig själva mer fantasifullt.
– Förr ville den som beställde målningen att porträttet skulle både likna och idealisera dem. Det var en balansgång mellan igenkänning och skönhet. Ibland blev resultatet så överdrivet att det såg ut som en mask.
Martin Olin menar att det har skett en återgång till hur vi förbättrar bilder. Han är inte förvånad över dagens användning av AI och kraftiga bildredigering i valet av profilbild för dejting.
– Porträttfotografin har alltid inneburit arrangemang, med rekvisita och ljussättning för att skapa den perfekta bilden. Det var vanligt med avancerade miljöuppställningar. Det vore roligt om detta kom tillbaka, i stället för att ändra sitt utseende, säger Martin Olin.
Läs mer:
AI-skräpet tränger undan det som skapats av människor
Så kan AI förändra porren
Snart är det en lyx att bli uppraggad av en människa
