Nätet för att fånga bidragsbrott har genom den nya Utbetalningsmyndigheten blivit allt mer finmaskigt. På Hammarbybacken 31 i Stockholm hittar man sedan 1 januari 2024 generaldirektör Per Eleblad och hans dryga 90 kollegor. Uppdraget för den nya myndigheten är att upptäcka, förhindra och förebygga felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.
Förra sommaren skickade Försäkringskassan, CSN, Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten och Skatteverket över den första omgången data över utbetalningar till myndigheten.
”Utbetalningar från dessa myndigheter tillsammans med landets 28 A-kassor uppgår till hela 800 miljarder kronor per år”, säger Per Eleblad.
Varje år betalas uppskattningsvis mellan 15 och 20 miljarder kronor ut i felaktiga utbetalningar, varav hälften misstänks vara bidragsbrott. Detta var något som regeringen ville ta ett krafttag kring och, förutom bildandet av den myndigheten, även tillsatte en utredning som ska redovisas i vår för att bland annat se över förslaget om en bidragsspärr.
Så hur gör ni för att upptäcka brott?
”Vi gör dataanalyser på betaldata, men även data som legat till grund för myndigheternas beslut, intyg, folkbokföringen och tillstånd när det handlar om tillståndspliktig verksamhet. De datamodeller som vi har byggt, och som vi fortsätter att utveckla, identifierar högriskutbetalningar. Vid träffar öppnar vi upp ett annat regelverk som gör att vi kan ta in all information vi behöver från Sveriges myndigheter och banker för att utreda betalningen.”
Han är noga med att betona att det inte handlar om att ta över ansvaret för de myndigheter de hjälper utan att klä på ärendet med mer information än de själva kan få tag i.
”Vi kan samköra data från flera myndigheter, något som i normalfallet blockeras av den sekretess som råder mellan myndigheter, och i vissa fall också inom myndigheterna.”
De analyser som Utbetalningsmyndigheten gjort under hösten har gett många träffar, berättar Per Eleblad.
”Vi har fokuserat på två områden, missbruk av sjukpenning och för höga inkomster i samband med studier. Inledningsvis har det handlat om cirka 300 underrättelser om felaktiga utbetalningar och misstänkta bidragsbrott som i första hand skickas till Försäkringskassan och CSN.”
Det är de utbetalande myndigheterna som sedan kan stoppa de felaktiga utbetalningarna, skicka återkrav och polisanmäla bidragsbrott. Därefter tar det juridiska vid, processer som lutar sig mot den bidragsbrottslag som trädde i kraft 2007. Bland de som blivit dömda för bidragsbrott i tingsrätterna under 2023 var medianbeloppet som betalats ut felaktigt 62 800 kronor. Spridningen var stor och beloppen gick från 7 000 till 1,2 miljoner kronor.
”Nu kollar vi träffsäkerheten i våra underrättelser, för vi vill ju inte att de redan hårt belastade myndigheterna ska behöva jobba med felaktiga underrättelser. Om vi tittar på de cirka 150 felaktiga utbetalningar som vi skickat till Försäkringskassan så blir det snabbt pengar. Om dessa betalningar skulle gå ut och vara felaktiga så motsvarar de 15 till 20 miljoner kronor.”
Nästa steg för Utbetalningsmyndigheten är att utveckla en modell som identifierar personer som får ut förmåner och bidrag baserade på att de är bosatta i Sverige, till exempel garantipension, barnbidrag och bostadsbidrag.
”Vi vet att det finns många som tar del av dessa bidrag men som stadigvarande befinner sig utomlands. Det är exempelvis lätt att upptäcka om personen inte lämnar några digitala avtryck här. Vi har börjat i liten skala men räknar med att ha en mer avancerad modell framåt våren”, säger Per Eleblad.
”Vi tittar också på bolag som uppbär ersättning från exempelvis Arbetsförmedlingen, som olika former av anställningsstöd, men där det uppenbart inte finns någon verksamhet.”
Använder ni AI-verktyg i era modeller?
”På sikt kommer vi att ha AI i våra lösningar, men just nu är vi under uppbyggnad och det vi har gjort hittills har inte krävt någon AI. Ju mer avancerade saker vi ger oss in på, desto fler avancerade verktyg kommer vi att behöva.”
Från 2027 kommer Utbetalningsmyndigheten även fokusera på att effektivisera utbetalningarna från myndigheterna.
Fakta.Morgondagens Samhälle
Morgondagens Samhälle samlar beslutsfattare från landets viktigaste sektorer
Det har aldrig har varit viktigare att samlas för öppna diskussioner om hur vårt land kan utvecklas, med vilka metoder och åt vilket håll.
Nu gör Dagens Nyheter, Dagens Industri och Dagens Samhälle, tre av Bonnier News ledande medievarumärken, ett unikt samarbete under namnet Morgondagens Samhälle för att sätta fart på bygget av ett mer robust och blomstrande Sverige.
Morgondagens samhälle är både en journalistisk satsning där redaktionerna har samarbetat och en helt ny mötesplats för politiker, företagsledare och offentlig sektor som tar plats på Münchenbryggeriet i Stockholm 26-27 augusti 2025. Där samlas beslutsfattare från landets tyngsta sektorer på ett och samma ställe för att lyfta samtalet om hur effektiv samverkan och innovation kan ge en mer inkluderande och hållbar framtid för alla.
Läs mer och anmäl dig här.