Det brinner i Grekland. Igen, skulle man kunna säga, för senast var det i augusti förra året då elden slukade ett 810 kvadratkilometer stort område i landets norra delar.
Nu är det semesterön Kos som har drabbats där över 100 svenskar har evakuerats. Michael Tjernström, professor emeritus vid meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet är inte förvånad.
– Redan år 2000 pekade vi ut Medelhavsområdet som en ”hot spot” för klimatförändringen. Det var då vi gjorde de första regionala klimatscenariorna och varnade för att det kommer att bli väldigt varmt och torrt i områdena runt Medelhavet. Vi pratade inte om skogsbränder då, men det är ju grunden för en skogsbrand, säger han.
Hur kommer det sig?
– Värmen får allt vatten att avdunsta så att veden blir torr. Sen kan det vara en människa eller en blixt som startar branden. Det spelar egentligen ingen roll. Det är torkan och den torra veden som gör att det utvecklas till en skogsbrand.
Varför är just Medelhavet så drabbat?
– Det har att göra med närheten till ökenområdena i norra Afrika. De här områdena rör sig sakta norrut, vilket rubbar de globala cirkulationsmönstrena. Skogsbränder händer hos oss också, som 2018, men Medelhavet, västra Nordamerika och det arktiska barrskogsbältet är mer utsatta.
Den grundläggande orsaken till bränderna, säger han, är klimatförändringen. Så sent som i juni visade EU:s klimattjänst Copernicus i en ny rapport att varje månad det senaste året har satt ett nytt temperaturrekord.
– Vi har alltså haft globala värmerekord tolv månader i rad vilket är exceptionellt. Det är helt unikt. Om du lägger på 1,5 till 2 grader Celsius i global uppvärmning, så är det klart att de här värmeböljorna blir vanligare och att de blir något varmare än vad de var för, säg, tio år sedan, säger Michael Tjernström.
Förra månaden drabbades Grekland av en extrem värmebölja med temperaturer på över 40 grader Celsius, vilket är ovanligt så tidigt på säsongen. Sevärdheter som Akropolis fick stänga och flera turister försvann i värmen.
Om det är så att värmeböljorna i Medelhavsområdet också kommer tidigare till följd av klimatförändringen vore det illavarslande, enligt Michael Tjernström.
– Nu sticker jag ut hakan lite, men min känsla är att det blir vanligare med tidiga värmeböljor i länder som Portugal, Spanien och Grekland. Det vore illa för ju tidigare de kommer, desto långvarigare och torrare blir det och desto mindre vatten finns det att tillgå för att skapa nederbörd, säger han.
