Medlemmarnas pengar fast i ”Den goda banken”: ”Redan en zombiebank”

JAK Medlemsbank är ett alternativ till storbankerna och har genom åren samlat grupper som anarkister, rättvisekämpar, religiösa människor och ”grönavågare”. Fram till för två år sedan kallade JAK sig för ”den goda banken” och marknadsförde sig som en bank som vill göra sina medlemmar skuldfria.

DN kunde då avslöja omfattande problem. Medlemsbanken hade skulder till cirka 7 600 medlemmar som väntade på sammanlagt 83 miljoner kronor. De som stod längst fram i kön hade väntat i åtta år.

JAK varken kunde eller fick betala tillbaka skulderna. Staten hade förbjudit banken, på grund av riskerna för en krasch.

Efter avslöjandet slutade JAK att kalla sig för ”den goda banken”. Man har bytt styrelseordförande och vd, samt sålt den anrika fastigheten i Skövde där huvudkontoret ligger.

I fjol sade nya vd:n Maria Bolin till den egna medlemstidningen att JAK har ”byggt en stabil plattform för framtiden” och att banken väntas visa svarta siffror för år 2026.

Nu kan DN berätta att skuldberget har vuxit – till 94 miljoner kronor.

– Inget har förändrats. Jag har förstått att det kan dröja ytterligare flera år innan jag får tillbaka mina pengar, säger den 74-årige David Cook, som bor i den lilla byn Grundtjärn i Västernorrland.

I sex år har han, som DN tidigare berättat om, väntat på att få tillbaka de 30 000 kronor som banken är skyldig honom i form av en så kallad ”låneinsats”.

Låneinsatser ingick i bankens tidigare system för utlåning. För att få låna pengar betalade medlemmarna en insats motsvarande 6 procent av lånet. När lånet sedan var avbetalat skulle insatsen återbetalas ”inom 7–13 månader”.

Men i det finstilta framgick det att återbetalning endast kan ske om bankens ekonomi tillåter det och om JAK får Finansinspektionens godkännande. Någon garanti för att pengarna verkligen ska återbetalas finns inte.

Lis Nyström har varit medlem i fyra decennier. Det var JAK:s filosofi om ”jord, arbete och kapital” som attraherade henne, och bankens idéer om rättvisa. I tio år har hon väntat på 90 000 kronor. En betydande summa för henne.

– Jag tycker att det är katastrof eftersom jag snart fyller 74 år och inte har så stor pension, säger hon.

Lis Nyström hade tidigare fått tillbaka insatser på lån. Därför hade hon fullt förtroende för JAK. Tanken slog henne aldrig, att den här situationen skulle uppstå.

– Jag har alltid litat på dem. Jag är oerhört besviken och arg, säger Lis Nyström.

Rebecca Söderström liknar insatserna vid ett slags riskkapital. Hon är docent i civilrätt och universitetslektor i kapitalmarknadsrätt vid Uppsala universitet.

– Det är ett stort problem att många uppfattat sig vara enbart kunder i banken, och inte investerare. För det här är en insats som man som medlem kan förlora, säger hon.

Det är, enligt Söderström, ungefär som för den som investerar i en aktie. Medlemmarnas insatser omfattas inte heller av den statliga insättningsgarantin.

– Det är en väldigt speciell struktur på den här banken helt enkelt, säger Rebecca Söderström.

På senare år har Finansinspektionen gett JAK tillfälliga tillstånd att betala tillbaka låneinsatser – men enbart i den mån andra medlemmar tar nya lån och betalar in så kallade ”överinsatser”, en frivillig ny sorts insats.

Samtidigt har fler medlemmar hunnit slutbetala sina lån – och har därmed blivit berättigade till sina insatser. Därför har skulden till medlemmarna på två år alltså vuxit från 83 miljoner till 94 miljoner kronor, visar JAK:s senaste delårsredovisning.

JAK:s ledning har avböjt en vanlig intervju med DN och har inte velat redovisa hur arbetet med återbetalning av låneinsatser går. Men i en mejlväxling med en medlem, som DN har läst, skriver bankens vd Maria Bolin att medlemmarna längst fram i kön nu har väntat sedan slutet av 2016. Under andra halvan av 2025, skriver Bolin, betalade JAK tillbaka cirka 500 000 kronor i medlemsinsatser.

Om banken håller samma takt framöver har alla medlemmar fått tillbaka sina pengar om 94 år, det vill säga år 2120.

I ett mejl till DN skriver JAK:s ordförande Bengt Adolfsson att insatserna är en del av bankens egna kapital och att det är att betrakta som riskkapital.

”Vi har förståelse för att väntetiden väcker såväl funderingar som besvikelse hos en del av våra medlemmar, och detta är en viktig fråga för oss”, skriver Bengt Adolfsson.

Frågan om när JAK:s ordförande tror att alla medlemmar som i nuläget väntar kommer att få sina pengar tillbaka avböjer han att svara på.

Vidare skriver han att JAK arbetar målmedvetet för att successivt ta sig tillbaka till ett positivt resultat.

”Men arbetet kräver tid, uthållighet och ansvarstagande”, skriver ordförande Bengt Adolfsson.

Ekonomiforskaren Viktor Elliot konstaterar att banken inte är lönsam – och att ingenting tyder på att den kommer att bli det. Han är universitetslektor och doktor i företagsekonomi vid Göteborgs universitet och har tittat närmare på den situation som JAK befinner sig i.

I juridisk mening är JAK fortfarande en fungerande bank, säger han – men inte ekonomiskt.

– De går ju back. Banken överlever, men den skulle inte göra det om den var fullt konkurrensutsatt.

Inom näringslivet, berättar Elliot, finns en term för företag som inte klarar att överleva av egen kraft: zombiebolag.

– Jag skulle säga att JAK redan är en zombiebank, säger Viktor Elliot.

Ordförande Bengt Adolfsson bemöter inte påståendet. Däremot skriver han att banken har genomfört en rad besparingsåtgärder och förändrat delar av affärsmodellen.

”Det ger helt andra förutsättningar framåt än vad som framgår av historiska resultat”, skriver han.

JAK:s fortsatta existens är inte kritiskt för det ekonomiska systemet, påpekar ekonomiforskaren Viktor Elliot. Men även om det är fullt görbart att avveckla banken så ligger det i dagsläget inte i statens intresse, menar han.

– Finansinspektionen tittar nog på riskerna för att det skadar förtroendet för det finansiella systemet och att andra nischbanker därigenom ”smittas”. Jag tror att de bara vill hantera det här väldigt långsamt, säger Viktor Elliot.

– Men en bank som bara fortsätter att gå minus kan inte överleva hur länge som helst.

”Banken uppfyller samtliga finansiella krav och rapporteringskrav, och bedriver en stabil verksamhet med etablerade kontrollfunktioner”, skriver JAK:s ordförande Bengt Adolfsson.

Det stämmer, enligt Finansinspektionen som sköter statens tillsyn av banker.

– JAK bryter inte mot någon lag bara för att banken går med förluster, säger Anders Bredhe, rådgivare för medelstora och små banker vid Finansinspektionen.

Däremot finns det tydliga regler för kapitaltäckning: Den bank som går med förlust måste kunna bedriva sin verksamhet utan att den går omkull.

– Det är inte själva förlusten vi oroar oss för, utan för den konsekvens det över tid kan få för kapitaliseringen av banken, säger Anders Bredhe.

En bank vars kapitaltäckning försvagas kommer vid en viss nivå först få automatiska restriktioner. Försämras kapitaliseringen ytterligare kommer Finansinspektionen att ingripa, vilket i slutändan kan leda till att myndigheten drar tillbaka banktillståndet.

Det är i praktiken därför JAK varken kan eller får betala tillbaka insatserna, eftersom de utgör en så betydande del av bankens egna kapital. Insatserna räknas formellt inte som skulder, enligt Finansinspektionen.

– Det verkar som att många medlemmar har missförstått bankens information och att banken inte har varit tillräckligt tydlig med vad som gäller, säger Anders Bredhe.

En sådan sak är inte Finansinspektionens ansvar att utreda.

– Det faller under marknadsföringslagen, säger Anders Bredhe.

På 1970-talet blev Lis Nyström medlem i JAK eftersom banken var ett alternativ till storbankerna: Icke vinstdrivande, utan fallskärmsavtal och bonusar.

Förr i tiden fick hon tillbaka sina låneinsatser inom ett halvår, berättar hon. Numera får hon bara standardsvar om att Finansinspektionen inte tillåter JAK att betala tillbaka hennes 90 000 kronor.

– Man känner sig helt maktlös i den här situationen, säger hon.

David Cook i Grundtjärn har nästan tappat tron på att pengarna från JAK någonsin kommer att betalas ut.

– Oetiskt är det bästa ord jag kan komma på, säger David Cook.

Han är medveten om att han och många andra gjorde bort sig, när de inte förstod det finstilta. Men, säger han, JAK grundades på idén om social rättvisa.

– Det var hela anledningen till att människor gick med. Om banken snart inte hittar en väg framåt, då bör den inte längre vara verksam, säger David Cook.

Läs mer av DN:s granskning av JAK Medlemsbank här:

Så svek ”den goda banken” sina kunder

JAK:s grundare: ”Vi drevs av idealistiska amatörer”

Finansmarknadsministern: ”Lätt att känna stor medkänsla med de drabbade”

JAK slutar kalla sig ”den goda banken”