I samma stund som chefens mötesinbjudan landade i inkorgen förstod Melina Tsalouchidou att hon skulle bli av med jobbet.
Kommunens dåliga ekonomi hade förvisso varit ett samtalsämne på hennes arbetsplats i flera år, men den här gången visste alla att det var allvar.
– Det var väntat, vi visste att man redan hade börjat skära ner i mer eller mindre alla delar av kommunen. Hos oss plockade de först bort timvikarier, sedan långtidsvikarier och därefter fast anställda som inte hade utbildning. Och till slut sades även några behöriga lärare upp.
Det var i början av pandemin, ett par år efter det att hon själv tagit studenten, som Melina Tsalouchidou kastades tillbaka in i skolans värld.
När hon ansökte om att bli timvikarie på skolorna i Söderköpings kommun jobbade hon redan på Systembolaget och det var knappast en längtan efter att få arbeta med barns lärande som drev henne därifrån. Hon ville egentligen bara skrapa ihop några fler timmar för att dryga ut inkomsten.
Sagt och gjort.
Den första tiden vikarierade Melina i olika klasser på en grundskola i Söderköping men ganska snart fick hon en mer permanent tjänst som barnskötare på fritids. Timmarna på Systembolaget blev färre.
– Jag var nog ganska vilsen efter gymnasiet och visste inte riktigt vad jag ville göra, men när jag började jobba på skolan, och framför allt inom fritidshem, så kände jag verkligen att jag hade hittat min plats.
Söderköpings kommun klev in i 2024 med ett stort budgetunderskott. Åren med stigande inflation, räntor och pensionsuppräkningar hade satt sina spår i resultaträkningen och för att komma till rätta med finanserna bestämde sig kommunstyrelsen för att varsla ett 50-tal av kommunens medarbetare.
Efter varslen följde uppsägningar – och med dem en försämrad stämning på skolan där Melina Tsalouchidou arbetade.
– Alla fick besked vid olika tidpunkter, så under en ganska lång period var uppsägningarna det enda vi pratade om och arbetsklimatet var ganska tufft.
– Tyvärr kunde vi inte riktigt finnas där för varandra, eftersom alla var upptagna med sitt. De som blivit uppsagda oroade sig över var de skulle ta vägen medan kollegorna som blev kvar var stressade över hur de skulle få ihop verksamheten med färre personer.
Under 2024 var Söderköping långt ifrån den enda kommun att säga upp personal. Totalt blev närmare 2 500 personer uppsagda på grund av arbetsbrist i Sveriges kommuner och regioner förra året – en kraftig ökning jämfört med 2023 och 2022.
Ungefär hälften av alla som sades upp jobbade inom skola och förskola och de värst drabbade yrkesgrupperna var barnskötare, lärare och elevassistenter.
Enligt Omställningsfonden, de kommun- och regionanställdas omställningsorganisation, stannar de allra flesta som sägs upp från arbeten inom förskola och skola kvar i branschen – trots att barnkullarna minskar i de flesta delar av landet.
Melina Tsalouchidou är en av alla som valt att stanna. I maj förra året gjorde hon sin sista arbetsdag på skolan i Söderköping och i augusti började hon att plugga till grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem.
– Jag hade planerat att börja plugga redan innan de här varslen kom, för att jag visste ju att man alltid hänger lite löst när man är outbildad. Nu behövde jag intensivplugga några kurser på komvux för att kunna komma in på lärarprogrammet så det blev kanske onödigt stressigt, men jag kom igång till slut i alla fall.
Studentliv och ett flexibelt schema i all ära, men den här gången längtar Melina tillbaka till skolgården och dess barn.
– Jag planerade ju aldrig riktigt att bli lärare, men nu kan jag inte tänka mig något annat än yrke. Det känns som att man jobbar för samhället på något sätt, och bidrar till så mycket gott genom att försöka hjälpa de här små barnen att växa upp till trygga medborgare.
LÄS MER: Stora nedskärningar i välfärden förra året – Barnomsorgen värst drabbad
