De knappt två veckornas krig i juni mellan USA-Israel och Iran skapade hål i alla parters militära depåer, men av allt att döma överlägset mest för Iran. Den sortens försvar Iran hade satsat på, såväl som den avskräckningsförmåga man hade konstruerat, visade sig vara otillräcklig, enligt Aron Lund, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

– De har satsat på framför allt fyra saker: en stor och välutvecklad arsenal av långdistansvapen, stöd från olika grupper i regionen, kärnteknikprogrammet och kontrollen över strategiskt viktiga Hormuzsundet. Robotarna var inte helt ineffektiva, Israel hade fullt sjå att skjuta ner dem och ett antal civila dog ändå, men det är oklart hur mycket Iran nu har kvar.

Utöver de dränerade förråden ska Israel också ha lyckats spränga en hel del betydande iranska resurser, inte minst avfyrningsramper och robotfabriker. USA:s uppmärksammade angrepp mot atomtekniska mål orsakade också skador, även om uppgifterna om dess omfattning går isär.

– Vad gäller stödet från grupper i regionen så hade de i ganska hög utsträckning malts ner redan under 2024. Hamas och Islamiska jihad står knappt på benen i Palestina, Syrienregimen hade kollapsat och Huthirörelsen har mycket stora begränsningar i vad de kan göra, säger Aron Lund.

Han beskriver den kanske närmast Iran-kopplade organisationen, Libanon-baserade Hizbollah, som en klientrörelse för Iran. Tanken har varit att gruppen, i händelse av angrepp, skulle kunna regna projektiler över Israel från kort avstånd, men i junikriget var det i princip helt tyst på Israels norra flank.

– Det är ett jättestort hål i Irans avskräckningsplaner att de inte längre kan räkna med Hizbollah som inte blivit direkt starkare sedan i somras. I Irak finns andra stödgrupper, men liksom Hizbollah i Libanon kan dessa grupper inte bränna allt för att skydda Iran, säger Aron Lund.

Fakta.De pågående protesterna i Iran

28 december: Protester bryter ut i Teherans basarkvarter när iranska valutan rial akut rasat till 1, 4 miljoner mot en amerikansk dollar.

29 december: Protesterna sprider sig till andra städer. Centralbankschefen Mohammad Reza Farzin avgår.

30 december: President Masoud Pezeshkian lovar bättring, men protesterna fortsätter sprida sig.

1 januari: De första dödsfallen rapporteras från demonstrationerna som nu beskrivs vara de största i landet sedan Mahsa Aminis död 2022, korruption och brott mot mänskliga rättigheter.

2 januari: Donald Trump meddelar att USA är redo att ingripa ”om Iran skjuter och dödar fredliga demonstranter med våld”.

3 januari: Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, säger att ”upprorsmakarna måste sättas på plats”.

8 januari: Regimen stryper tillgången till internet och telefoni. Dessförinnan har Reza Pahlavi, den siste shahens arvinge, uppmanat till nattliga protester.

11 januari: Trump hävdar att Iran ”vill förhandla” med USA.

12 januari: Irans utrikesminister Abbas Araghchi säger att landet är redo för samtal, men också för krig. En marsch till stöd för regimen genomförs i Teheran.

13 januari: Trump uppmanar till fortsatta protester och antyder att ett amerikanskt ingripande är att vänta: ”Hjälp är på väg”.

14 januari: Irans chefsdomare säger i statlig tv att snabba rättegångar och avrättningar är att vänta. Uppgifter talar för att dödssiffran nu är över 2 500.

Han tror att även om en eventuell ny attack från USA skulle motiveras med den hårdföra hanteringen av de landsomfattande protesterna så skulle Vita huset säkert passa på att slå ut ännu några till militära mål. Den mer kvalificerade delen av Irans luftvärn – ryska S-300 – lyckades Israel slå ut i ett av två anfall 2024 och enligt de öppna källor Aron Lund följer har man inte återuppbyggt något liknande.

– Och Irans flygvapen har ju alltid varit skrot. De har importerat några ryska plan, men annars är det plan som de köpte på shahens tid och dessutom slog Israel också ut en del av flygvapnet nu i somras, säger Aron Lund.

Så Iran har inget alls att sätta emot?

– Både ja och nej. Jag tror inte de kan försvara sig i någon meningsfull utsträckning, men det finns fler sätt att försöka hindra USA från att angripa. De kan stänga Hormuzsundet där hela regionens olja och gas passerar, och de har stora mängder kortdistansrobotar kvar som de kan attackera fartyg, militärbaser och USA-allierades mål med.

Läs mer:

Erfan Soltani kan bli först att avrättas i Iran efter protesterna

Grupperna som vill störta den iranska regimen utifrån

Share.
Exit mobile version