Satsning på ny kärnkraft kan bli ett finansiellt fiasko. Hänger inte elanvändningen med det ökade utbudet av ström, så rasar elpriset.
Men oavsett hur efterfrågan utvecklas – all kärnkraft som det planeras för kommer att få konsekvenser.
Christian Holtz, elmarknadsanalytiker på konsultbyrån Merlin & Metis, ser framför sig tydliga prisfall på el som en effekt av kanske 4-5 nya fullstora kärnkraftsreaktorer som regeringens utredare skissar på, och vars förslag på statlig finansiering blev känt i veckan.
– Det kommer påverka markant. Det kommer trycka ner elpriset på kort och mellanlång sikt åtminstone, säger han.
Och det är bra för elköparna. Men i andra vågskålen ligger den förmodat ökade elskatten som blir konsekvensen av att kärnkraftsbolagen i 40 års tid ska garanteras minst 80 öre per kWh (kilowattimme) i betalt av staten, enligt utredarens förslag.
Christian Holtz pekar på de långsiktiga prisindikationerna på runt 50 öre/kWh. Det skulle göra att staten får täcka upp för 30 öre/kWh.
– Det blir en bit över 10 miljarder per år, eller tusen kronor per svensk. Men å andra sidan får man ju en del i en lägre elkostnad.
Huruvida det tar ut varandra, är oklart. Det beror också på hur elanvändningen utvecklas.
För det är en balansakt om staten ska satsa flera hundra miljarder på att bygga ny kärnkraft. Allt bygger på att elanvändningen ökar i samma takt. Annars rasar elpriset och kärnkraften kommer att gå med stora underskott.
Bedömningar från myndigheter pekar i nuläget på att Sverige behöver dubbla elproduktionen de närmaste 20-30 åren. Främst är det stålindustrin i norra Norrland och en rejäl tillväxt av eltransporter som ska stå för den ökade efterfrågan. Men scenarierna spretar.
”Om olika hinder uppstår för att denna produktion kommer till stånd, får det också en stor påverkan på elanvändningen”, skriver Maria Westrin, enhetschef energimarknader på Energimyndigheten i en kommentar.
”Beroende på vad som händer i omkringliggande länder så kan det få en prispåverkande effekt men det skulle också innebära en minskad drivkraft att bygga mer elproduktion”, framhåller Westrin.
Omvänt vågar inte elintensiv industri och transportsektorn satsa på den gröna omställningen om inte ny elproduktion, främst kärnkraft och vindkraft, byggs ut i hög takt. Då blir elen för dyr och industrin drar någon annanstans.
Och utan statliga subventioner blir det nog ingen ny kärnkraft.
