I en orolig omvärld med ökade hot mot Sverige behöver mer investeras för att samhället ska kunna hantera kriser, krigsfara och ytterst ett krig, enligt regeringen och Sverigedemokraterna.
– Det handlar om de största satsningarna på det civila försvaret sedan kalla krigets slut, säger Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar.
Utöver redan beslutade ökningar tillförs två miljarder kronor nästa år. Från 2028 ska ökningen vara 8,5 miljarder kronor.
Budgetsatsningen ska bland annat gå till att:
● säkra vatten- och livsmedelsförsörjning.
● öka förmågan att klara störningar i elektronisk kommunikation och elförsörjningen.
● stärka infrastrukturen för transporter.
● öka resurserna till de kommunala räddningstjänsterna.
● säkra försörjning av viktiga läkemedel och sjukvårdsprodukter.
Konkret handlar det till exempel om att utrustning för att reparera mobilmaster ska finnas på fler håll i landet liksom kemikalier som renar vatten, samt att öka lagren av läkemedel.
När det gäller vården framhåller Tidöpartierna att den måste fungera när det är krig. Här vill partierna att de besparingar och förändringar på till exempel sjukhus som görs i regionerna analyseras även ur ett beredskapsperspektiv.
– Ibland blir det väldigt dyrt om man är för ivrig att spara, säger SD:s Lars Wistedt, vice ordförande i försvarsutskottet.
Betyder det att sparplaner som finns nu inte borde genomföras fullt ut?
– Inte rakt av. Men man måste ha ett totalförsvarsperspektiv när man gör alla verksamhetsförändringar. Hur påverkar det vår beredskap, hur påverkar det får uthållighet? I dag tittar vi väldigt kortsiktigt, säger han.
Med regeringens förslag kommer det civila försvaret att totalt tillföras 15 miljarder kronor från 2028 och framåt. Det är mindre än de 20 miljarder kronor som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap anser behövs för att hantera ett väpnat angrepp.
– Det här handlar om att hantera de initiala konsekvenserna av ett väpnat angrepp. Drar man en parallell till pandemin, som var en fredstida kris, var det uppenbart att svenska beredskapen mer eller mindre saknades. Då lades ett 20-tal ändringsbudgetar fram för att ställa om samhället. Precis samma sak kommer ske om vi riskerar att utsättas för väpnat angrepp, säger Carl-Oskar Bohlin.
Läs mer.
Kastrup har drönarskydd som Arlanda saknar
De gör värnplikten i Natos skugga
