Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
När fredspriset till María Corina Machado tillkännagavs för två månader sedan framstod det som ganska okomplicerat. Denna gång såg den norska Nobelkommittén ut att ha lyckats undvika en ny kontrovers.
Priset har många gånger varit omstritt:
1973 gavs det till USA:s utrikesminister Henry Kissinger, som redan då utpekades som skyldig till krigsbrott och övergrepp i Vietnam, Kambodja och Chile.
1991 gick fredspriset till Aung San Suu Kyi, som långt senare anklagades för brott mot mänskliga rättigheter i samband med förföljelsen av rohingya-minoriteten i Myanmar.
2009 hette pristagaren Barack Obama, som därefter inte avslutade något av USA:s pågående krig utan fortsatte krigföringen i Irak och Afghanistan och trappade upp drönarkrigföringen.
Jämfört med dessa fadäser såg inte valet av Machado ut att ha några fallgropar. Nobelkommitténs motivering var att ”i en tid när demokratin är hotad är det viktigare än någonsin att dela ut priset till en modig person som kämpar för mänskliga rättigheter, mot en auktoritär regim och fred”.
Orden riktades mot Venezuelas diktatoriska ledare Nicolás Maduro, som under sin tid vid makten strypt all demokrati, riggat flera val och kört ett tidigare rikt land i botten.
Man kunde samtidigt tolka Nobelkommitténs beslut som ett ställningstagande mot Trump och den auktoritära utvecklingen i USA: ”Demokrati är en förutsättning för varaktig fred. Vi lever dock i en värld där demokratin är på reträtt, där fler och fler auktoritära regimer utmanar normer och tar till våld.”
Även på ett annat sätt skulle det kunna ses som en markering mot Trump: USA-presidenten hade i månader kampanjat för att själv få fredspriset, allt annat vore en förolämpning, hävdade han.
Machados stöd till USA:s militära påtryckningar har kritiserats från flera håll
När det stod klart att Trump blivit ratad förklarade Machado att hon ”tillägnade” Trump priset. Hon sade sig stödja USA:s hårda linje mot Maduros regim och välkomnade att den amerikanska flottan laddade upp i Karibiska havet. Machado har inte uttalat några invändningar mot att amerikanska militära drönare sänker båtar som, enligt Trump, transporterar narkotika till USA. Minst 87 människor har hittills dödats.
Attackerna mot de påstådda knarkbåtarna anses av många experter vara folkrättsbrott. Två utskott i USA-kongressen har börjat utreda det som USA ägnar sig åt i Karibien. Misstanken är att det handlar om riktade mord och krigsförbrytelser.
I onsdags trappade USA upp pressen mot Maduros regim ytterligare genom att beslagta en oljetanker utanför Venezuelas kust.
Vid torsdagens presskonferens i Oslo var Machado positiv till en militär USA-intervention för att störta Maduros regim. Hennes motivering:
– Vi är redan invaderade, av ryska och iranska agenter, av Hizbollah och Hamas, och gerilla från Colombia. Det har gjort Venezuela till ett kriminellt centrum i Latinamerika. Vi kommer att göra Venezuela till ett nav för demokrati i Latinamerika.
Machados stöd till USA:s militära påtryckningar har kritiserats från flera håll. Även hennes påstående – som inte backas upp av några bevis – att drogkarteller i Venezuela skulle ha blandat sig i val i USA har öppnat för kritik.
I veckan förekom protester utanför Nobelinstitutet i Oslo med plakat som hade texten: ”Inget fredspris till krigshetsare!” Och i onsdags ställde Norges fredsråd in det fackeltåg som traditionellt hålls till fredspristagarens ära.
Läs mer:
Det gäller att dela ut ett fredspris man inte ångrar




