Är Trumps tålamod på upphällningen över att hans fredsansträngningar i Ukraina inte tycks leda någonvart? Frustrerad över att hans vallöfte om ett snabbt slut på kriget inte är i närheten av att bli verklighet har han farit ut mot såväl Rysslands som Ukrainas presidenter.
I söndags riktade Trump kritik mot Vladimir Putin – så vitt känt första gången någonsin – och sade sig vara ”arg och förbannad” över ett uttalande av den ryske presidenten som ifrågasatte Zelenskyjs ställning som Ukrainas statschef. Putin har krävt att Zelenskyj ersätts av en övergångsregering, möjligen under FN:s överinseende, som en del av ett fredsavtal. Som svar på det hotade Trump med att införa strafftullar mot Ryssland om ett avtal om vapenvila inte nås inom en månad.
Möjligen har Trump tagit intryck av de många röster som säger att Putin inte alls vill ha en fredsuppgörelse, utan använder förhandlingarna för att köpa sig tid för att fortsätta anfallskriget och vinna fördelar på slagfältet.
Diskussionen om Zelenskyjs ställning är långt ifrån ny: redan från anfallskrigets första dag krävde Putin att den folkvalde presidenten skulle avlägsnas från makten. Senare har även Trump varit inne på det och kallat Zelenskyj för ”en diktator som inte håller val”.
Nu kommer obekräftade uppgifter om att också Zelenskyj själv är inne på ett val, som ursprungligen skulle ha hållits i maj 2024, men inte kunde genomföras på grund av krigstillståndet. Enligt The Economist har Zelenskyj uppmanat sina medarbetare att förbereda för ett ukrainskt presidentval, som kan hållas då en fullständig vapenvila har trätt i kraft. Den uppgiften dementeras av Kiev,
Trumps ilska mot Putin varade inte särskilt länge, och snart återgick han till sitt normalläge, tilltro till sin ryske kollega. Putin ”vill ha en deal”, förklarade Trump.
I stället vände Trump åter sin irritation mot Zelenskyj, som han hotade med ”stora problem” om denne skulle dra sig ur det avtal som ger USA närmast exklusiv tillgång till Ukrainas sällsynta jordartsmetaller och andra naturrikedomar.
”Mineralavtalet” har av Vita huset framställts som ett villkor för att USA inte avbryter allt bistånd till Ukraina och som en förutsättning för fortsatt amerikansk medling mellan Moskva och Kiev.
Idén om att Ukraina skulle dra in utländska investerare kom ursprungligen från Zelenskyj, som såg det som ett sätt att säkra landet mot framtida rysk aggression. Trumps svar blev att kräva närmast total tillgång till Ukrainas naturresurser och infrastruktur.
Att Zelenskyj nu är betänksam över avtalet överraskar ingen som har tagit del av läckor av innehållet: i praktiken total ekonomisk kontroll över Ukraina.
Zelenskyj var på väg att signera en tidigare version av mineralavtalet under sitt besök i Vita huset den 28 februari. Men det blev inte av på grund av den publika sammandrabbningen med Trump och JD Vance i Ovala rummet.
Sedan dess har Trump skärpt skrivningarna så att de är mer gynnsamma för USA. Tidningen The Telegraph skriver att avtalsförslaget ”saknar motstycke i den moderna diplomatins historia” och att ”Trump håller en pistol mot Zelenskyjs huvud”.
Enligt tidningen lämnar avtalstexten inga tvivel om att Trumps huvudmål är att införliva Ukraina som en del av USA:s olje-, gas- och naturresursindustrier.
En gemensam ukrainsk–amerikansk investeringsfond ska skapas, och den ska kontrolleras av Washington (tre amerikanska styrelsemedlemmar och två ukrainska).
Alla de hundratals miljarder dollar som USA – enligt Trump – har gett Ukraina sedan 2022 ska återbetalas i form av framtida royalties och vinster från gas, olja och mineraler. I utkastet står att regeringen i Kiev ska lägga 50 procent av sina intäkter från alla nya naturresurser och infrastrukturprojekt i fonden. USA ska ha rätt till hela vinsten plus en årlig ränta på 4 procent, tills investeringen har återvunnits.
Avtalet har inget slutdatum och kan bara sägas upp av USA, som också har förstahandsrätt att köpa allt som utvinns i Ukraina och för alla infrastrukturprojekt.
Däremot innehåller mineralavtalet inga säkerhetsgarantier för Ukraina.
Ett annat problem är att ett USA-monopol över framtida investeringar i vägar, järnvägar, hamnar, gruvor, kärnkraftverk och mineralutvinning utestänger andra allierade. Det kan undergräva möjligheten till ukrainskt medlemskap i EU.
