Det ryska sättet att reagera på det ukrainsk-amerikanska förslaget om en 30 dagars vapenvila som lades fram i Saudiarabien är typiskt för Putin. Han lägger stor kraft på att framställa sig som en fredsivrare, men i sak är hans besked att han tänker fortsätta anfallskriget.
Putins svar är alltså ett inlindat nej till vad USA och Ukraina kom fram till i tisdags. Ukraina gick med på det efter stor vånda, mot att USA omedelbart återupptog sitt militära bistånd.
Från rysk sida är det dunkla beskedet ett sätt att förhala ett stopp för krigföringen, som de sista veckorna har gått Rysslands väg – till stor del på grund av USA:s vapenstopp.
Samtidigt kan Putin använda villervallan kring förhandlingarna för att försöka pressa igenom så många eftergifter som möjligt från Trump (och därmed Ukraina).
Putin uttalade också bekymmer för att en temporär vapenvila skulle ge Ukraina tid att bygga upp sina styrkor, skaffa mer vapen och träna nymobiliserade förband.
Det intressanta är att det argumentet är en spegelbild av att Ukraina befarar att en tillfällig vapenvila kommer att utnyttjas av Ryssland för samma sak.
Det ryska huvudargumentet är att en vapenvila bara kan vara en del av ett slutligt, övergripande fredsavtal. Och med Putins ord lösa ”grundorsakerna till krisen i Ukraina”. Det är en standardformulering för Putin och grundas på att kriget var ett svar på USA:s och Natos expansion österut, att den ryska minoriteten i Ukraina är förtryckt, och att Ryssland därför inte hade något annat val än att gå till storanfall mot Ukraina.
Putin förklarade att ”idén (med vapenvila) i sig är korrekt, men det finns saker som vi måste diskutera, och jag tror att vi behöver diskutera dem med våra amerikanska kollegor och partners”.
De saker som Putin vill diskutera tog Trumps sändebud Steve Witkoff med sig till Washington efter sitt möte med den ryske presidenten sent i torsdags kväll.
Ska man döma av Trumps första kommentar till det ryska genmälet på förslaget till vapenvila såg det ut som om han gått på Putins fint. Han kallade Putins uttalande för ”mycket lovande”.
Putin sade visserligen att han är för ett eldupphör. Men Trump tycks inte ha lagt märke till fortsättningen av Putins svar, där han betonade att han har bestämda villkor för att Ryssland ska acceptera en tillfällig vapenvila.
Det är värt att notera att Kreml och Vita huset bedömer utsikterna till en uppgörelse på samma sätt.
Trumps nationella säkerhetsrådgivare Mike Waltz sade att det på amerikansk sida råder ”försiktig optimism” för att en vapenvila snart kan bli verklighet.
Kremls talesperson Dmitrij Peskov kvitterade med att säga att ”det verkligen finns skäl att vara försiktigt optimistisk”.
Trump brukar berömma sig själv för att vara en mästerförhandlare. Det återstår att se hur han kommer att mäta sig med Putin, en sofistikerad manipulatör med KGB-bakgrund.
För Ukraina är det illavarslande att Trump redan innan några förhandlingar ens inletts lämnade ifrån sig två av ”korten” till Putin; att Ukraina avstår det mesta av det territorium som Ryssland har ockuperat och att ett medlemskap i Nato är uteslutet.
Trump har också, vilket passar Putin bra, avvisat tankarna på att ge amerikanska säkerhetsgarantier till Ukraina. Enligt Trump är det en sak för ”Europa”. Men på den punkten är Putin kompromisslös: han tänker inte acceptera fredsstyrkor i Ukraina från något Natoland.
Nu har Trump böjt sig i ytterligare en fråga. Keith Kellogg, presidentens särskilda sändebud för Ukraina och Ryssland, har plockats bort från förhandlingarna, vilket enligt uppgifter i amerikanska medier skedde på rysk begäran. Kellogg, som är en pensionerad armégeneral, betraktas som alltför hökaktig gentemot Ryssland och för välvillig i förhållande till Ukraina.
Både Trump och Putin säger att de ska talas vid de närmaste dagarna. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger sig hoppas på att USA tar till hårda åtgärder, i form av sanktioner och ökat stöd till Ukraina, om Ryssland inte går med på vapenvilan.
Det mesta pekar på att Trumps förhoppning om att snabbt få slut på kriget grusas. Men Trump är oberäknelig, och det är oklart huruvida han menar allvar med hotet om nya sanktioner mot Ryssland.
Med bollen tillbaka på sin planhalva är det sannolikt att Trump börjar deala med Putin om villkoren, vilket knappast blir till Ukrainas fördel. Då riskerar åter Ukraina, och inte Ryssland, att i den tidspressade Trumps ögon bli den part som står i vägen för fred.
Läs mer:
Kreml efter Witkoffs besök: Planerar samtal med Trump
Putin: Öppen för vapenvila – men flera frågor kvarstår
