Att enstaka opinionsmätningar ska tas med en stor nypa salt är självklart. Men när en rad undersökningar visar på en liknande tendens och pekar på samma utvecklingskurva över tid, kan man inte bortse från dem som mätare på hur väljarkåren ska agera.
Enligt den sammanställning av flera opinionsmätningar som sajten Real Clear Politics (RCP) publicerar dagligen leder nu Trump i samtliga de sju vågmästarstater där valet kommer att avgöras. Även i den mätning som gäller den så kallade ”popular vote” (hela USA) har Harris ledning stadigt krympt. Nu är den nere på 0,9 procent. Det betyder att hennes ledning har mer än halverats under de två senaste veckorna.
Ett antal prognosmakare har de senaste dygnen börjat förutspå en trolig valseger för Trump. Den ena är Decision Desk HQ/The Hill, som i söndags tippade en segerchans för Trump på 52 procent, mot 48 procent för Harris.
Och tidskriften The Economist ger för första gången på två månader Trump ledningen, som nu sägs ha 54 procent chans att vinna valet. Svängningen anses bero på att många osäkra väljare har bytt från Harris till Trump.
Skillnaden är stor mot läget i början av september. Då var det två månader kvar till valet och det mesta såg ljust ut för Harris. Det hade gått sex veckor sedan vicepresidenten tagit över från Biden och hon hade knappat in på Trumps tidigare försprång mot Biden.
Harris hade momentum. Eufori rådde i de demokratiska leden. Enligt flera sammanställningar låg Harris före Trump med mellan 2 och 3 procentenheter .
Trump tycktes däremot ha svårt att anpassa sig till att hans motståndare inte längre var den bräckliga 81-åringen Biden.
Men därefter har det svängt igen. Harris kurva pekar stadigt nedåt. Med två veckor kvar till valdagen leder nu Harris – i USA som helhet – med mindre än en procentenhet. Det avståndet ligger inom den statistiska felmarginalen.
Sett till hur det gick i de senaste valen talar mycket för en valförlust för Harris. Såväl 2016 som 2020 underskattade de flesta mätningar stödet för Trump.
När det återstod två veckor till valdagen 2016 var Hillary Clintons nationella ledning över Trump (enligt RCP) 6,4 procentenheter. Valresultatet stannade dock vid ett övertag på 2,1 procent.
Valet avgjordes till slut av några tiotusental röster. Trots att Clinton hade sett ut att leda i de tre delstaterna Pennsylvania, Wisconsin och Michigan, förlorade hon dem hårfint. Det gav Trump majoriteten av USA:s elektorsröster, och därmed presidentskapet.
Något liknande inträffade 2020. Då ledde Joe Bidens vid motsvarande tidpunkt med 8,9 procent över Trump. Men i valet blev Bidens vinst över Trump 4,4 procent.
Eftersom Biden vann tillbaka de tre delstaterna i Mellanvästern, om än med ytterst liten marginal, kunde han besegra Trump.
Och nu har duellen Trump-Harris, som inleddes efter Bidens avhopp från valkampanjen den 21 juli, skiftat till Trumps fördel. Harris minimala ledning i USA som helhet är långt ifrån någon garanti för att hon ska vinna i de sju vågmästarstaterna Michigan, Pennsylvania, Wisconsin, Georgia, Arizona, Nevada och North Carolina.
Särskilt som Harris opinionssiffror är betydligt sämre än Bidens och Clintons. Trots att Clinton, till skillnad från Harris i dag, ledde i sex av dagens sju vågmästarstater förlorade hon dem mot Trump.
Valexperter brukar framhålla att det krävs ett överläge i riket på minst 3 procentenheter för att en demokratisk kandidat ska vinna presidentposten. Skälet är att en stor del av det överläget kommer från de stora ”säkra” kuststaterna Kalifornien och New York.
Det Demokraterna kan hoppas på är att mätningarna inte visar lika fel som de gjorde 2016 och 2020. Men visar de sig vara någorlunda korrekta går sannolikt Trump mot en valseger.
