DN har under det senaste året visat på ett systematiskt utnyttjande av utländsk arbetskraft i stora delar av bärbranschen. Problem som lett till uppmärksamhet och protester i både Sverige, Finland och Thailand. Myndigheterna har i sin tur skärpt granskningen och i år väntas ett historiskt lågt antal thailändska bärplockare få tillstånd att arbeta i Sverige.
Nu larmar branschen om allvarliga konsekvenser.
– Prisbilden kommer öka rejält och jag är rädd att en del människor kommer att fara ännu mer illa än tidigare. Det blir en motsatt effekt än vad som var tanken, säger Andreas Fall, vd på livsmedelsproducenten Danica Foods.
Han flaggar för uppemot dubbelt så dyra produkter från svenska bär. Branschen kommer till viss del att kunna köpa odlade bär från Kina och andra länder, men även produkterna som görs av de importerade bären kommer att öka i pris.
Uppskattningsvis med uppemot 40 till 100 procent beroende på olika omvärldsfaktorer, enligt Andreas Fall.
En bild som delas av försäljningschefen Fredrik Reinholdsson på Olle Svensson Partiaffär AB, ett av de största företagen i den svenska bärindustrin.
Drygt 1 200 bärplockare som jobbar för bolagets samarbetspartners fick för några veckor sedan avslag på sina ansökningar om arbetstillstånd, vilket överklagades till Migrationsdomstolen som nyligen gav bolagen rätt. Migrationsverket kommer inte att överklaga domen.
– Men samma vecka som avslagsbeslutet meddelades så steg priserna på lingon med 30 procent från Kina till Europa, säger Fredrik Reinholdsson.
– De inser förstås att lingon blir en bristvara och då blir det en omedelbar marknadsanpassning.
Och blåbären?
– Där är efterfrågan ännu större på den globala marknaden. Blåbärspriserna kommer öka väsentligt mer än lingonen.
Andreas Fall och Fredrik Reinholdsson befarar nu att den stoppade arbetskraften från Thailand kommer leda till att bärföretag i stället köper från så kallade friplockare. Alltså EU-medborgare som rör sig fritt över gränserna och inte omfattas av samma granskningsprocess som de thailändska arbetarna – och det kan öka utsattheten.
– Risken är uppenbar och jag är såklart orolig, särskilt när priserna går upp. Då finns det ännu mer pengar för den organiserade brottsligheten att tjäna på den svarta marknaden, säger Andreas Fall på Danica Foods.
Fredrik Reinholdsson menar att det räcker att backa bandet till hur det såg ut under pandemin för några år sedan, när antalet thailändska bärplockare tillfälligt minskade.
– Då kom det in fler friplockare i stället. De bodde i tältläger längs Norrlands kustremsa och i undermåliga bostäder utan vatten. Det kan självklart hända igen.
Kristina Areskog Bjurling är hållbarhetsansvarig på Axfood, där bland annat butikskedjorna Willys och Hemköp ingår. Även hon ser med oro på utvecklingen.
– Känslan är att myndigheterna gör allt för att måna om plockarna, men i slutändan kommer de att drabbas ändå. Branschen borde ha fått en chans att hinna ställa om till en annan modell.
Hon syftar bland annat på EPP, Employer pays principle, som innebär att ingen ska behöva skuldsätta sig för att komma till Sverige och arbeta. Representanter från branschen har sedan fjolåret arbetat med frågan via ETI Sverige, berättar hon.
– Vi var verkligen på gång med en konkret handlingsplan, säger hon.
Enligt branschföreträdare som DN intervjuat om detta är en naturlig följd också att utbudet i butikerna väntas minska, exempelvis genom färre Krav-märkta bärprodukter. Anledningen är att det blir svårare att garantera ursprung och schyssta arbetsvillkor om bären plockas av icke-organiserade friplockare.
– Vi är väldigt måna om de mervärden som Krav kan erbjuda, framför allt när det gäller arbetsvillkoren, säger Åsa Lindeblad, expert inom bland annat arbetsvillkor på Krav.
Kommer det att finnas några Krav-märkta bärprodukter om det inte kommer några thailändska organiserade plockare?
– Svårt att säga i nuläget. Men det är en utmanande situation.
Sektionschefen Hanna Geurtsen på Migrationsverket menar att myndigheten inte kan ta ansvar för hur priserna utvecklar sig på marknaden. Och angående kritiken om att friplockare riskerar att fara illa säger hon att det finns flera aktörer som kontrollerar reglerna på svensk arbetsmarknad.
– Alla som vi samverkar med mot arbetslivskriminalitet kommer att ha fortsatt hög bevakning på den här branschen, oavsett var bärplockarna kommer ifrån.
Fakta.Rekordmånga avslag
• Ett normalår kommer cirka 5 000-6 000 bärplockare till Sverige.
• I år har 2 400 bärplockare sökt tillstånd. Antalet svenska uppdragsgivare har mer än halverats från fjolåret.
• Migrationsverket fattade i juni beslut om att avslå ansökningarna för 1278 plockare. Beslutet överklagades av bolaget, som fick rätt i domstol. Migrationsverket kommer inte att överklaga domen.
• I slutet av juni beslutade Migrationsverket att avslå ansökningar för ytterligare 377 plockare som är kopplade till ett annat företag.
Källa: Migrationsverket och Migrationsdomstolen.
Fakta.Så påverkas marknaden
Thailändska bärplockare står för merparten av de plockade bären i Sverige, men i år kommer betydligt färre än vanligt. Det får flera konsekvenser.
• Bärindustrin påverkas av den lägre tillgången. Mer importeras och mindre exporteras. Ett lägre utbud ökar priserna.
• Konsumenterna påverkas genom högre priser i butik. Samtidigt kan det bli ett minskat utbud av bärprodukter.
• Bärplockare från Thailand har i hög grad upplevt problem genom åren. Branschföreträdare menar att detta bara gäller vissa bolag och att granskningen av arbetsvillkoren helt försvinner om dessa arbetare försvinner och ersätts med europeiska icke-organiserade plockare, som inte behöver gå igenom samma kontrollinstanser.
Läs mer:
Så utnyttjas fattiga risbönder i de svenska bärskogarna
Bärjättarna efter DN:s granskning: ”Måste göras mycket mer”.
Här finns alla artiklar i DN:s granskning av bärindustrin.
