Filmarkivet.se är en filmskatt som speglar vår historia i rörliga bilder från 1897, då den första svenska filmen gjordes, till i dag, eller nästan – den sista filmen som lagts upp är från 2019. Drygt tre tusen filmer ur vårt gemensamma filmarv.
Sajten skapades 2011 som ett samarbete mellan Svenska Filminstitutet (SFI) och Kungliga biblioteket (KB) och består av ett kurerat material av kortfilmer, vilket betyder att alla filmer är samlade i teman och presenterade med texter, ofta längre essäer som sätter filmerna i deras historiska och filmkulturella kontext.
Här presenteras alltså en stor del av den mycket omfattande svenska kortfilmshistorien: journalfilmer, stadsfilmer, reklamfilmer, valfilmer, dokumentärfilmer, animationsfilmer, experimentfilmer, stumfilmer… Just nu kan man se en punkigt animerad video för Anders F Rönnbloms jullåt ”Det är inte snön som faller”, en kul gammal reklamfilm med en smörälskande tomte eller dokumentärer om det radikala sextiotalets syn på alternativa jular.
Tillsammans får man en bild av vårt brokiga, färggranna och kontrastrika svenska samhälle. Här finns även bakomfilmer, trailrar, privatfilmer, husmorsfilmer och fragment ur förlorade verk. Samt ett litet antal långfilmer. De flesta av titlarna är nyrestaurerade och många av stumfilmerna är försedda med nyskriven musik.
Filmarkivet.se är något helt unikt och värt att vara stolt över: ett filmmuseum på nätet. Och det geniala är att allt är gratis. Men du får skynda dig att titta för i mars 2026 släcks Filmarkivet.se ner.
SFI och KB hävdar att Filmarkivet.se är för dyrt och att de hellre arbetar med att tillgängliggöra filmarvet från varsitt håll. Kungliga biblioteket har en egen strömningstjänst som heter KB Play och där hittar jag 20 journalfilmer, varav en från 1955 som också finns på Filmarkivet.se om den nordamerikanska Stetsonhatten.
Svenska Filminstitutet kommer under nästa år att starta en ny strömningstjänst där även en del av filmerna från Filmarkivet.se kommer att finnas med. Vad varje institution kommer att göra är alltså att plocka ner de filmer som från början kom från deras egna arkiv och lägga upp dessa filmer, oklart alla, på en egen strömningstjänst.
Men kommer dessa nya strömningstjänster att vara gratis och tillgängliga för alla? Vad händer med alla texter till filmerna, det filmpedagogiska materialet? Vad menas egentligen med tillgängligt filmarv? Det unika med Filmarkivet.se är ju hur dessa filmer presenteras och diskuteras.
Hur kan något som är så bra, och som redan finns och som fungerar, bara få försvinna? Det låter inte klokt. Varför sabba något som man med samlade krafter har ägnat mer än ett decennium att bygga upp? Det är som att bygga ett helt nytt vackert kulturhus, göra det redo för allmänheten och så bara riva alltihop.
Alla vi som arbetar med att tillgängliggöra filmhistorien slungas tillbaka till ruta ett. Det kommer att bli allt svårare och dyrare att visa något ur det svenska filmarvet, till exempelvis en föreläsning, en lektion i klassrummet, en utställning eller ett filmquiz.
Svenska Filminstitutet och Kungliga biblioteket bär gemensamt ansvaret för vårt svenska filmarv. I denna elfte timme ber jag er som har ansvar för detta att tänka om: Att hålla en sajt uppe och betala minimum för dess underhåll kan inte vara dyrare än ett par filmer eller en Guldbaggegala!
Rädda Filmarkivet.se!
Mikaela Kindblom är filmkritiker, författare och verksamhetsledare för Stiftelsen Filmstadens kultur. Hennes senaste bok är biografin ”Hasse Ekman: dandyn i drömfabriken”.
