”Miljardärerna blir ombedda att bidra – då hotar de med att lämna Danmark”

Förtältet har el och heltäckningsmatta. På golvet står en liten värmefläkt. Men Pia Jespersen behåller pälsparkasen och kängorna på.

Det har varit en riktig vargavinter på Corona Camping i Køge.

– Jag har i alla fall ett eget litet hem med väggar och tak. Köpenhamns kommun tyckte att jag skulle ta in på härbärge.

Efter tjugo år i Köpenhamn har hon inte längre råd att bo kvar. Pia Jespersen är 53 år och arbetade tidigare som truckförare, men är nu sjukskriven på grund av kol.

Sedan ett år bor hon i en husvagn med solblekt plåt en timmes bilresa söder om huvudstaden.

Corona Camping har de senaste åren återkommande hamnat på lokaltidningarnas förstasidor. Här pågår en bitter fejd mellan boende och politiker om rätten att bo kvar under vintern – en strid som speglar den nationella debatten om växande klyftor i Danmark.

– Politikerna har lovat mer välfärd i åratal. I stället blir gapet mellan rik och fattig bara större. Varför byggs det inte bostäder där vanligt folk har råd att bo? undrar Pia Jespersen.

När danskarna den 24 mars går till röstbåsen står skatter och välfärdsfrågor högt på dagordningen.

Statsminister Mette Frederiksen (S) satte tonen när hon i slutet av februari utlyste val. Samma dag drev regeringen igenom matkuponger till utsatta hushåll och kort därefter kom nästa utspel: Socialdemokratiet vill införa förmögenhetsskatt.

– När den rikaste procenten av befolkningen äger en fjärdedel av danskarnas totala nettoförmögenhet har det blivit för snedvridet, sa Frederiksen från Folketingets talarstol.

Efter drygt tre års blocköverskridande regeringssamarbete mellan Socialdemokratiet, borgerliga Venstre och mittenpartiet Moderaterne, har utspelet skapat en tydlig skiljelinje mellan höger och vänster i dansk politik.

Från början var det ett ställe för naturister. Corona Camping ligger i ett skyddat naturområde och var ursprungligen bara avsett för sommargäster.

Numera är det främst en sista utväg för socialt utsatta: personer som hamnat utanför bostadsmarknaden på grund av skilsmässor, psykisk ohälsa, missbruk eller ekonomiska problem.

Totalt bor här ett trettiotal personer, en del sedan flera år. Så länge vill inte 53-åriga truckföraren Pia Jespersen stanna.

– Inte för att jag inte gillar att vara här, men inom ett år vill jag hitta en lägenhet med hyra på max femtusen, säger hon.

Under valrörelsen har flera fackföreningar och partier på vänsterkanten pekat på att Danmark är ett av de OECD-länder där ojämlikheten ökat mest de senaste decennierna.

Pia Jespersen tycker att förslaget om förmögenhetsskatt vore en bra lösning för att jämna ut klyftorna.

– De som tjänar mer bör också bidra mer. Det hade jag velat göra om jag hade haft hög inkomst. Det handlar om att hålla ihop, om att hjälpa dem som inte har så mycket, säger hon.

Till skillnad från de välordnade campingplatserna ute vid kusten är husvagnarna på Corona Camping gamla och väderbitna, en del ser inte ut att kunna rulla därifrån.

Flera är isolerade med frigolit och träskivor i underredet, några har byggts ihop med små skjul. Mellan vagnarna är det fullt av vedstaplar, skrot och odlingslådor.

Pia Jespersens förtält är lika stort som själva husvagnen. Det bärs upp av rejäla träbalkar och har ett riktigt golv. Inne i vagnen sover hon, i tältet har hon kök och vardagsrum med matsalsmöbler, prydnadsväxter och en liten gasspis.

– Jag har tvillingar på 28, jag vill att de ska kunna komma och hälsa på även om jag lever så här. Hade jag bott på härbärge hade vi nog aldrig setts, säger hon.

En stor del av mediebevakningen kring campingplatsen har handlat om rädslan för att Danmark ska få en ”trailerpark-kultur” likt den i USA, en laglös kåkstad bortkopplad från resten av samhället.

Campingägaren Susanne Farnø menar att platsen fyller ett tomrum i välfärdssystemet.

– Vi tar egentligen bara på oss en uppgift som kommunen inte har kunnat hantera. Och i början var det Køge kommun som hänvisade bostadslösa hit, säger hon.

Invånarna på Corona Camping delar på kök, dusch och tvättstuga. Det skapar ständig rörelse på de leriga grusgångarna.

Den före detta socialpedagogen hinner inte ta många steg innan folk stoppar henne för att prata.

– Vi ser oss som ett ställe där man kan pusta ut när man har tappat bort sig eller förlorat något i livet, säger Susanne Farnø.

Engagemanget har fört henne in i politiken. Inför kommunvalet i höstas startade hon det lokala enfrågepartiet Corona Campinglisten och nu är hon nybliven ordförande i social- och arbetsnämnden.

Alla på campingen är inte här av samma skäl. Vissa har letat sig hit för en enklare tillvaro och för att slippa dyra hyror i förorterna.

Men livet på Corona Camping har länge varit omstritt.

Enligt dansk lag är det förbjudet att bo permanent på en campingplats.

Køge kommun har varnat för brandrisk, dålig avloppshantering och råttinvasion. I flera år har man krävt att invånarna ska flytta. Det har skapat mycket uppmärksamhet eftersom många av dem saknar andra alternativ.

Bland politikerna är vänsterpartierna kritiska – de vill värna naturområdet och se till att folk bor i ”riktiga” bostäder. Högerpartierna är mer positiva – de vill försvara den personliga friheten att själv få välja hur man vill bo.

Nyligen föreslog borgerliga Venstre en lagändring som ska göra det möjligt för kommuner att bygga tillfälliga bostäder för socialt utsatta, till exempel på campingplatser.

– Det skulle innebära att vi kan lägga mer tid på att hjälpa människor som har det svårt, istället för att slåss mot kommunen, säger Susanne Farnø.

Inget pekar på att behovet av stöd till socialt utsatta kommer att minska. Förra sommaren införde regeringen en bidragsreform där tillägg som tidigare hjälpt de mest utsatta att betala hyra togs bort.

Nu larmar socialtjänsten i flera kommuner om att det inte går att hitta bostäder som bidragstagare har råd med.

– Folk får väldigt mycket mindre pengar faktiskt. Hos oss märks det genom att de inte har råd att betala räkningar för sin campingplats eller för strömmen de använder, säger Susanne Farnø.

I campingägarens orangeri sitter Gitte Nissen, en 58-årig förtidspensionär som har bott på Corona Camping i fyra år.

I kväll har hon tänkt laga en dansk klassiker – koteletter i fad, fläskkotletter i gräddsås. Men, konstaterar hon:

– Det har blivit så vansinnigt dyrt att handla mat i Danmark.

Regeringens matkupong på 2500 danska kronor, som ska betalas ut som en engångssumma i vår, tycker hon bara är fånig.

– Den hjälper en gång, men löser ingenting i längden. Det är bara valfläsk.

Gitte Nissen hamnade på campingen efter en skilsmässa. ”Man måste ha ett riktigt hem, här kan jag inte bo”, tänkte hon först.

Nu vill hon inte flytta. Hon beskriver campingfolket som en stor familj där man tar hand om varandra.

– Jag har en son och en syster, men vi har nästan ingen kontakt. Här har jag fått ett sammanhang.

Inför folketingsvalet är Gitte Nissen osäker på hur hon ska rösta. Hon är trött på ”Mor Mette”. Hon beskriver statsministern som en elitpolitiker – det är en uppfattning som många danskar på landsbygden delar.

– Socialdemokratiet vill inte att den här typen av boende ska finnas. Vi är trötta på att de ska bestämma över vår livsstil och vad som är bra för oss, säger Gitte Nissen.

Istället överväger hon att lägga sin röst på högerpopulistiska Dansk Folkeparti. Samtidigt kan Venstres lagförslag om tillfälliga bostäder ha räddat campingen.

– Men jag tycker ju att de som tjänar mer pengar än den genomsnittliga dansken borde bidra mer i skatt.

– Då ska du inte rösta höger, då ska du rösta på våra socialdemokrater, invänder Susanne Farnø.

Långt från husvagnarna på Corona Camping väcker frågan om förmögenhetsskatten ilska i en helt annan del av det danska samhället.

Socialdemokratiets förslag har utlöst hård kritik från några av landets rikaste företagsledare.

Erling Daell, grundare av lågpriskedjan Harald Nyborg, hotar med att flytta till Sverige om förslaget blir verklighet.

– Det är fullständigt vansinnigt och extremt kortsiktigt, säger han till tidningen Børsen.

Henrik Andersen, vd för vindkraftsjätten Vestas, varnar i en intervju med Berlingske för att skatten riskerar att skrämma bort investeringar.

Robert Mærsk Mc-Kinney Uggla, styrelseordförande för logistikkoncernen A.P. Møller-Mærsk, har beskrivit förslaget som ”skadligt för Danmark”.

Socialdemokratiets skatteutspel har även skakat det blocköverskridande regeringssamarbetet.

Venstres ledare Troels Lund Poulsen går till frontalangrepp mot statsminister Mette Frederiksen och beskriver skatten som ”gift” för dansk ekonomi.

– Förslaget kommer bara att göra Danmark fattigare. Det straffar dem som skapar arbetsplatser och tillväxt i vårt samhälle, sa han nyligen i en tv-sänd partiledardebatt.

”Det är inget straff för framgång”, kontrade Mette Frederiksen.

– Det är en inbjudan att ta ansvar för nästa generation – att prioritera barnen framför de största bankkontona, svarade hon.

Även Moderaternes ledare Lars Løkke Rasmussen är kritisk och säger i en intervju med Politiken att en skatt på människors förmögenhet inte gynnar någon.

Utöver matkuponger och förmögenhetsskatt vill Socialdemokratiet införa ett nytt pensionssystem med tidigare pension för dem med tunga jobb.

Enligt Rune Stubager, professor i statsvetenskap vid Århus universitet, är utspelen ett sätt att vinna tillbaka väljare från vänsterkanten.

– Många socialdemokratiska kärnväljare har inte gillat politiken i regeringssamarbetet. Nu försöker partiet reparera skadan med klassisk socialdemokratisk politik som gynnar de svagare grupperna i samhället.

Regeringssamarbetet över mitten är inte över, betonar Rune Stubager.

– Men det är tydligt att partierna profilerar sig tydligare under valrörelsen.

Danmark har stark ekonomi och växande företag. Men debatten handlar också om rädslan för att ökande klyftor ska hota demokratin och tilliten mellan människor.

Bostadsmarknaden visar på klyftorna, särskilt i Köpenhamn där priserna stigit kraftigt. Skillnaden mellan stad och landsbygd växer också.

Det bidrar, enligt Rune Stubager, till att nya partier kan växa fram som en röst för väljare utanför storstäderna – som nationalkonservativa Danmarksdemokraterne, grundat av den tidigare Venstre-ministern Inger Støjberg.

– Eliten i Köpenhamn förstår inte hur folk lever på andra håll, säger Stubager.

Pia Jespersen drar igen blixtlåset till det som varit hennes hem det senaste året.

Hon tycker att de danska miljardärerna beter sig fegt.

– De blir ombedda att bidra – då hotar de med att lämna Danmark.

För henne är frågan inför valet enkel.

– Den politiker som ser till att det byggs bostäder där en vanlig dansk har råd att bo, får min röst.

●●●●●●●●●●●●●●●●●●●●●●