I ett konferensrum i Eskilstuna sitter ”Anders” böjd över en bunt papper. Han skjuter upp och ned glasögon från pannan när han tittar upp för att förklara och återgår sedan till att luta sig över siffrorna. Pekfingret följer en rad med kontoutdrag.
– Den här raden hör inte ihop med nästa, det är som att allt är förskjutet ett snäpp. Ser du? Det är manipulerat, säger han.
Bland raderna med siffror och affärsnamn syns märkliga krockar. På ena sidan står det Ica – men på motsatta Willys. Anders pekfinger stannar vid siffrorna i den högra kanten. Det skiljer ett par tusenlappar, men enligt utdraget har det bara handlats för strax över hundra kronor.
Utdragen tillhör ett par som fått socialbidrag i omgångar sedan 2012. Nu har socialsekreteraren Amila Pasilac upptäckt att siffrorna inte går ihop och stoppat deras senaste ansökan. Men hur är det längre bak i tiden? Det ska Anders försöka ta reda på. Han jobbar i kommunens särskilda grupp som utreder misstänkt bidragsfusk.
Anders heter egentligen någonting annat, men på grund av hotbilden mot gruppen är han och hans kollegor anonyma utanför kommunhuset.
Vi ska återkomma till konferensrummet med honom och Amila Pasilac.
Varje år fuskas miljardbelopp bort från det offentliga, men exakt hur mycket det rör sig om går inte att slå fast. Enligt Ekonomistyrningsverkets senaste rapport i ämnet betalades mellan 13 och 16,3 miljarder kronor ut felaktigt under 2021, men i de siffrorna ingår inte socialbidrag. En tidigare uppskattning gjord av delegationen för korrekta utbetalningar rör det sig om 18,5 miljarder, med socialbidrag inräknat. I själva verket kan det vara ännu högre – osäkerhetsintervallet är mellan 11 och 27 miljarder kronor.
Pengarna blöder bland annat från Skatteverket, Försäkringskassan, kommuner och CSN. Ekobrottsmyndigheten varnar för att personer med kopplingar till organiserad brottslighet har nästlat sig in i vården – kort sagt ser brotten ut att finnas överallt där det finns pengar i välfärden.
Samtidigt har medvetenheten och försöken att stävja brotten ökat under de senaste åren. Region Stockholm har sedan 2022 en arbetsgrupp som försöker upptäcka fusk mot regionen. Utbetalningsmyndigheten startades för att förhindra felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet. I flera kommuner har man slutat tillämpa lagen om valfrihetssystem, Lov, i hemtjänsten och för assistans eftersom den möjliggjort för oseriösa och rent av brottsliga bolag.
Men i Eskilstuna handlade det från början om att renodla de anställdas uppgifter – socialsekreterarna höll på att dränkas i arbete och man trodde att det skulle bli enklare om de inte samtidigt behövde hålla på med återkrav. 2015 startades därför den speciella avdelning som Anders jobbar i, fast då med två anställda som delade på en tjänst.
2020 skärpte man arbetet och anställde fler. Det berodde bland annat på att både kommunledning och politiker hade sneglat mot Södertälje, som gjort stora satsningar mot välfärdsbrott. Dessutom hade Eskilstunas kostnader för ekonomiskt bistånd vuxit rejält sedan 2014. Stora kostnader inom socialtjänsten kopplades samman med felaktiga utbetalningar, och erfarenhet från Södertälje visade en mängd av dessa var kopplade till kriminalitet.
I dag jobbar fyra personer med att luska i utbetalningar som inte borde ha betalats ut i den så kallade FUT-gruppen, där FUT står för felaktiga utbetalningar och bidragsbrott.
Kopplingar till kriminalitet finns förmodligen, även om inte Eskilstuna kommun utreder just det. Simon Brunner är gruppledare:
– Vi har uppgifter från polisen om att kriminella som rör sig med mycket pengar samtidigt har försörjningsstöd.
Man skulle i så fall inte vara ensamma i Eskilstuna om den kopplingen – kriminella gäng beräknas sko sig mer på välfärdsbrott än på narkotikahandel i dag.
Gråmelerade linoleumgolv dämpar stegen på FUT-gruppens våning i stadens kommunhus. Simon Brunner frågar om vi vill ha kaffe men varnar i nästa andetag för smaken från maskinen. Han är själv socionom i grunden och är noga med att påpeka att deras arbete handlar om att välfärden ska finnas.
– Jag tror ju på det här systemet. Men välfärden urholkas ju när pengar går till andra än som egentligen har rätt till den.
Rent praktiskt går det till så att en socialsekreterare berättar för FUT att de fått signaler om att något är fel – det kan till exempel handla om märkliga kontoutdrag, som de som Anders tittar närmre på. Nu fungerar samarbetet mellan avdelningarna bra berättar Simon Brunner, men att sätta fokus på dem som fuskar i stället för dem som behöver och har rätt till hjälp har inte varit självklart, säger han:
– Professionen som jobbar inom socialtjänsten har inte med sig från utbildningen att jobba brottsförebyggande.
– Många som söker sig till socialtjänsten gör det för att hjälpa människor. Och så hamnar de i en situation där de behöver ifrågasätta sökanden. Samtidigt har vi en ökad klientgrupp som söker sig till socialtjänsten för att fuska till sig pengar.
Tillbaka till Anders och Amila Pasilac i konferensrummet. Hon har hämtat en mapp med dokument som paret skickat in under åren med bidrag. Nu ska dokumenten gås igenom.
Amila Pasilac reagerade först på att den ena personer har fått 40 000 kronor i skatteåterbäring.
– Ingen i familjen har haft någon annan inkomst än ekonomiskt bistånd, säger hon.
Skatteåterbäringen syns i ett register kommunen har tillgång till, men inte i kontoutdragen. Nu bläddrar Anders och Amila Pasilac i mappen med papper.
– Jag får begära kontoutdrag bakåt i tiden, konstaterar Anders.
Förmodligen leder det till en polisanmälan. Kommunen anmäler felaktiga utbetalningar om de är över 6 000 kronor och ifall man tror att det rör sig om medvetet bedrägeri. En polisanmälan tar tid:
– Polisen prioriterar ju hittills inte den här kriminaliteten så högt, så vi försöker servera dem ett dukat bord med en i princip klar utredning, säger Anders.
En rapport från Brottsförebyggande rådet stärker bilden av att brotten sällan prioriteras hos Polisen. Kunskapsbrist om brottens komplexitet och ren resursbrist sätter käppar i hjulen. Flera kommuner vittnar om att de lämnar över material som inte leder någonstans.
Utöver polisens resurser finns annat som försvårar. Det handlar bland annat om sekretess mellan myndigheter. I dag får inte olika myndigheter fritt dela information mellan varandra, men möjligen väntar en lagändring om det från och med nästa år. Kommunen får inte heller själv göra exempelvis oanmälda hembesök för att kontrollera om skilsmässan verkligen är på riktigt, eller bara ett sätt att få mer bidrag som ensamstående. De har inte heller rätt att begära information från banker. Om någon visar upp ett glest kontoutdrag kan de ha stora summor i andra banker, utan att det går att kontrollera.
Trots allt detta är både Simon Brunner och Anders optimistiska. På väg till hissen på FUT-gruppens våning i kommunhuset hejdar en glädjestrålande kollega oss med en utskrift. En polisanmälan har lett till fällande dom. En man som låtsats bo och sökt jobb i Eskilstuna samtidigt som han studerade utomlands har dömts för bidragsbrott.
Det blir den 14:e domen i kommunens linje sedan 2021. Förvisso av över 60 anmälningar, men innan dess ledde ingen polisanmälan till fällande dom. Simon Brunner tror också att information om de skärpta kontrollerna spridit sig och gör att färre vågar fuska.
– En sån här dom är ju ett kvitto på att vårt arbete ger resultat, säger Simon Brunner.
Fakta.Det är ett välfärdsbrott – och så många gör fel med flit
Det finns ingen vedertagen definition på vad som ska kategoriseras som välfärdsbrott, men återkommande förklaringar är att det är bedrägerier och fusk där samhällets gemensamma medel är måltavla.
När det gäller felaktiga utbetalningar uppskattar myndigheterna antalet avsiktliga fel till 56 procent, enligt en rapport från Ekonomistyrningsverket. Siffran ska dock tolkas med försiktighet, eftersom myndigheterna som rapporterar in siffrorna tolkar ”avsiktligt” olika.
Fakta.Så gör Eskilstuna
I Eskilstuna kommun arbetar en arbetsgrupp på fyra personer med att utreda felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd – alltså bidragsfusk. De går igenom och polisanmäler sådant de misstänker är brottsligt.
De arbetar också med återkrav. Förra året upprättades över 40 ärenden för personer med skulder. Totalt gäller skulderna över en miljon kronor.
Sedan årsskiftet har en person anställts som strateg mot välfärdsbrott. Hon ska stötta de olika förvaltningarna mot välfärdsbrott och samverka med andra myndigheter.
Fakta.Oklart hur många brott som klaras upp
Välfärdsbrott är ingen egen brottskategori hos Polisen och därför finns inte statistik över antalet anmälda och uppklarade brott. Flera välfärdsbrott klassas dock som bedrägerier. Förra året anmäldes 238 371 bedrägeribrott, vilket var en ökning med 22 procent jämfört med 2022.
Andelen bedrägeribrott som klarades upp var tre procent 2023.
Med ”klarades upp” menas här brott som Brå kallar för ”personuppklarade brott”. För att det ska ske måste det ha fattats lagföringsbeslut. Dessutom ska minst en misstänkt person ha knutits till brottet. Lagföringsbeslut är när det väcks åtal, utfärdas strafföreläggande eller meddelas åtalsunderlåtelse.
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå.
