Mitt i september går vi genom en dörr och kliver in i vintern.
Det är molnigt ute, sensommaren skiftar mot höst men träden är fortfarande gröna. Inne är det minusgrader och under fötterna ligger snö.
Vi är inte i Dubai eller Kina, utan i utkanten av Oslo.
Skidanläggningen Snø har öppet året runt, utom på jul och 17 maj. Varje dag är det såhär: några minusgrader och snö så långt ögat når. Under taket ser man bara en bit upp i den 500 meter långa backen, barn i full alpinmundering köar till liftarna, precis likadana som i en vanlig skidbacke.
– Första gången jag var här så var det som att jag aldrig hade sett något liknande. Det är helt sjukt, säger 15-årige Loui Hansson från Sälens IF som är här och tränar.
– Nu åker man bara hit och njuter. Det är en frihet att ha det så nära Sälen.
Här finns också skidklubbar från Göteborg och Lidingö. Många svenskar åker hit och tränar alpint under Snøs högsäsong mellan augusti och november. Klubbar och landslagsåkare.
– Det är snällt att norrmännen bygger en alp åt oss, säger Louis pappa Martin Hansson, gammal landslagsåkare för Sverige som bland annat har stått på pallen i världscupen.
Men varför har någon egentligen byggt en skidbacke inomhus, med en kilometer längdspår hängandes under taket, i ett snötäckt land som Norge?
– Tanken var ju ganska, vad ska jag säga – den är ju lite crazy, säger Snøs vd Ole Christian Mork.
När man ser den från E6:an är anläggningen som en stor vit- och gråmålad tarm som skär genom skogen och ormar sig upp för berget.
Bygget kostade en miljard, enligt norsk press. För ett år sedan hade anläggningen gått med 230 miljoner i förlust sedan starten, räknade näringslivstidningen E24 ut. 2023 försämrades resultatet jämfört med året före, med ett underskott på 125 miljoner.
För att driva hela stället krävs 5 700 megawattimmar el per år, säger Ole Christian Mork.
– Det är ju ganska mycket. Man kan säga att det är som att kyla ner ungefär 30 matvarubutiker i vanlig storlek varje dag.
Han påpekar också att de återanvänder energin, med ett överskott på 23 procent.
– Det här är ju som ett stort kylskåp. Om man känner på kylskåpet hemma så är det varmt, och den varma luften försvinner bort. Men här tar vi vara på den.
Energin säljs och värmer upp eller kyler ner andra hus. De fångar också in regnvatten från taket som bidrar till snön inomhus, och de säljer vidare gammal snö.
De har sänkt kostnaderna sedan starten, som blev sämsta möjliga eftersom den sammanföll med pandemins utbrott. Snø tvingades ha mer eller mindre stängt under tre år. Nu krävs det att fler besökare kommer hit för att de inte ska förlora pengar mer, säger Ole Christian Mork.
Just nu kommer alpinskidåkare hit och tränar, från både Nordamerika, Asien och Europa. Det är förutsägbart att åka hit i stället för till en glaciär där vädret är opålitligt.
– Man kan tänka sig att det kommer att bli mer och mer aktuellt på sikt att åka skidor inomhus, eftersom klimatforskarna säger att det blir färre och färre vinterdagar ute, säger Ole Christian Mork.
Den svåraste tiden att locka hit folk på är mellan påsk och augusti. Norrmännen vill ju ta vara på alla sommardagar de kan få. Men turister kommer, även en varm sommardag, säger Ole Christian Mork. Det är de som behöver bli fler. Snø behöver komma upp i 100 000 besökare om året för att inte gå med förlust.
Fakta.Skidanläggningar inomhus
Kina har över 30 skidanläggningar inomhus, bland dem de största i världen.
Nederländerna och Belgien har också många anläggningar, även Storbritannien och Tyskland har flera.
Ski Dubai i Förenade arabemiraten är del av ett av världens största köpcentrum och håller ett par minusgrader året om.
I Kairo öppnade 2017 Afrikas första inomhusskidbacke i ett köpcentrum.
I Sverige finns tunnlar för längdskidåkning inomhus i Torsby och Göteborg. En tunnel i Gällö stängdes sista september efter att länge ha gått med förlust.
– Vi hade några från Kalifornien, och så kommer det folk från London. Det är en blandning av turister och lokalbefolkningen.
Förre landslagsåkaren Martin Hansson åker ner för backen med en snöborr och slalomportar i famnen. Han och hans gäng med åkare från Sälen och andra klubbar i Dalarna river förmiddagens bana, det är dags för lunch innan de sätter i gång igen.
Banorna här passar för teknikträning.
Hur är det jämfört med att åka på ett riktigt berg?
– Snömässigt är det exakt likadant. Det är ingen skillnad. Här är ju backen ganska enkel i början och så blir det svårare på slutet. Är vi utomhus och kör så kanske det finns lite olika att välja på, här blir vi begränsade till att åka runt, runt.
De är här för tredje gången.
– Här vet vi att det är bra. Glaciärerna blir ju varmare och varmare överallt. Vi är på Juvasshytta, en glaciär i Norge om en månad, men just nu är det dåligt i Alperna, det är dåligt på glaciärerna i Norge och i Sverige har vi inga glaciärer, säger han.
Han lade av med att tävla i världscupen 2008, och sedan dess har han sett det bli varmare och varmare i de klassiska skidorterna. Klimatförändringarna gör skidsportens framtid osäker.
– Det är en oro med miljön. Det smälter mycket och blir varmare, säger Martin Hansson.
Ett dagpass till Snø på helgen kostar 445 norska kronor för vuxna, 345 kronor för barn under 18 år. Från Sälen har de nära hit, och förra året öppnade ett hotell med in- och utgång direkt till skidbacken.
Om alternativet är att åka till Alperna så är det billigare att träna här.
– Liftkorten är billiga här. Sen är alpinsporten dyr, det är ett problem generellt, säger Martin Hansson.
Att göra alpinsporten billigare och tillgängligare för fler är svårt, och blir inte enklare av att resursstarka föräldrar i Stockholm betalar för massor av snötimmar för sina barn, vilket gör att andra känner stress att göra lika mycket. Då blir inomhusåkning ett attraktivt alternativ.
– En som är 15 år i dag har i alla fall sex par skidor, man måste ha nytt varje år. Och sedan ska du åka iväg på läger på det, säger Martin Hansson.
Men Snø byggdes inte för att kompensera för osäkert vinterväder, säger vd Ole Christian Mork.
Initiativtagaren är fastighetsmagnaten Olav Hindahl Selvaag, som fick idén när han var på träningsläger i en inomhusskidanläggning i Nederländerna med sin dotter. Även i länder som Belgien och Tyskland finns skidbackar inomhus, där också norska alpinåkare tränar på hösten.
– Vi är världsmästare på skidor och i världstoppen när det gäller att producera snö. Och så skickar vi unga skidåkare till Nederländerna, ett land som varken har snö, berg eller skidkultur. Det är ju helt idiotiskt, har Olav Hindahl Selvaag sagt till Finansavisen.
En annan stor investerare är Stein Erik Hagen, finansman känd för att ha byggt upp livsmedelsbutikkedjan Rimi.
Skidanläggningen är en del av det som kallas Snøbyen, en nybyggd stadsdel med lägenheter och kontor i Lørenskog, förort till Oslo.
– Det handlar ju lite om avtrycket man vill sätta för framtiden. Att man inte bara bygger kvarteren och husen utan att man lägger till en ny dimension. Det handlar om aktivitet, och att folk möts, det sociala. Och att man kan göra det inomhus, säger Ole Christian Mork.
I anslutning till skidbacken finns en slags galleria i flera plan, med heltäckningsmatta på golvet, butiker som säljer vinterutrustning och kläder, restaurang och kafé. Genom stora fönster kan man se in till backen och längdspåret.
Det här är en stor inomhusskidanläggning, men den är inte störst i världen – det är svårt att slå Kina, som har flera stora. Det finns en i en galleria i Dubai, och så de mindre alpina anläggningarna på kontinenten, i länder som inte har så mycket snö.
– Vi har ju snö, så det tror jag gör det ännu mer speciellt – att man har gjort det i Norge. Och om du ser på den i Dubai till exempel, så har de pingviner och lite mer cirkus liksom. Här är det mer av en skiddestination, som vi i Skandinavien är kända för, säger Ole Christian Mork.
Han tycker att det har varit intressant att se att till exempel barn till invandrare, som inte har skidåkningen med sig från flera generationer bakåt, inte har samma förhållande till om de är ute eller inomhus.
– De vill bara lära sig att stå på skidor, för det är en del av att vara norsk. Och då går de in här.
Läs mer:
Klimatförändringarna hotar hela skidsporten