När samtliga oppositionspartier nu har lagt fram sina skuggbudgetar finns svart på vitt var de stora skiljelinjerna går.
Tre områden sticker ut: skattepolitiken, jobbpolitiken och klimatpolitiken. Att oppositionen kan enas i de här frågorna blir avgörande för om S-ledaren Magdalena Andersson kan bilda regering efter nästa val.
Statsminister Ulf Kristersson (M) kommer knappast att missa något tillfälle att framhålla oppositionens oenighet och samtidigt påpeka att han bevisat att han kan få igenom sin budget i riksdagen. Det är ett påpekande som svider för Magdalena Andersson vars regeringstid präglades av budgetkaos och förlorade omröstningar i riksdagen.
Den största och nästan avgrundsdjupa klyftan mellan oppositionspartierna finns i skattepolitiken. Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill höja skatterna med mångmiljardbelopp medan Centerpartiet i stället föreslår stora skattesänkningar för privatpersoner och företag.
– Vi har den lägsta skatten av alla partier för dem som jobbar, sade C:s Martin Ådahl när partiets budget presenterades.
Socialdemokraterna hamnar någonstans mitt emellan.
När det gäller klimatet är oppositionspartierna överens om att det måste göras mer än vad regeringen gjort för att få ner utsläppen. I pengar räknat står de dock långt ifrån varandra. Miljöpartiet vill göra en rekordsatsning som inget av de andra partierna är i närheten av.
I jobbpolitiken skiner de ideologiska skillnaderna igenom. Medan Centerpartiet vill att marknaden och företagen ska ordna fram de nya jobben framhåller övriga partier arbetsmarknadspolitiska åtgärder och utbildning.
När partierna går in i valåret blir slaget om ekonomin en av frågorna som kommer att avgöra vem som får makten nästa mandatperiod. Regeringen och Sverigedemokraterna har lagt fram en rekordstor budget med stora skattesänkningar för att lyfta konjunkturen och locka väljare. Oppositionen kommer ändå att försöka hamra in budskapet att regeringen har misslyckats med den ekonomiska politiken.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) sätter redan nu tonen för hur debatten kommer att låta:
– Det är inte en regeringsduglig vänstersida. Det här leder Sverige i fel riktning, säger hon.
Centerns skattesänkningar sticker ut
Synen på skattepolitiken blottar en miljardspricka mellan oppositionspartierna.
Regeringen föreslog skattesänkningar på 50 miljarder kronor i höstbudgeten, men Centerpartiet tycker det är för lite. På andra sidan finns Miljöpartiet som vill se hela 73 miljarder kronor högre skatteinkomster än C. Socialdemokraterna hamnar någonstans mittemellan.
När det gäller enbart inkomstskatterna finns det en större samsyn. Såväl S som V och C accepterar stora delar av de skattesänkningar som regeringen har lagt fram. MP säger däremot nej till samtliga inkomstskattesänkningar.
Ideologisk splittring om jobbpolitiken
Jobbpolitiken är en av de mest ideologiskt laddade frågorna på oppositionssidan. Medan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tror stenhårt på traditionell arbetsmarknadspolitik och trygga försäkringssystem, menar Centerpartiet att det är sänkta kostnader för företagen som skapar nya jobb.
Det syns också i skuggbudgetarna. S, V och MP vill skjuta till mer pengar än vad regeringen gör till jobbpolitiken. C vill däremot dra ner stödet med 15 miljarder kronor, bland annat genom stramare a-kassa.
Här väntar en hård strid om Magdalena Andersson och Anna-Karin Hatt hamnar vid samma förhandlingsbord efter valet.
Sjukvården inget hinder för samarbete
Tidöregeringen har inte lyckats få bukt med vårdköerna, något oppositionspartierna lär skjuta in sig på i valrörelsen. Frågan ligger dessutom högt på väljarnas agenda. Vänsterpartiet gör vården till huvudnumret i sin budgetmotion och Socialdemokraterna bjuder också över regeringen med flera miljarder.
Centerpartiet ligger nära regeringen i pengar räknat men vill lägga mer på primärvård på landsbygden. Det är en prioritering som övriga rödgröna partier inte har något problem med. Miljöpartiet lägger mest av alla på sjukvården men ligger samtidigt lägre än övriga när det gäller generella statsbidrag till kommuner och regioner.
Även om det finns skillnader så är vården inte ett område som kommer att stjälpa ett eventuellt rödgrönt samarbete.
Oenighet om prislappen för sänkta utsläpp
Oppositionspartierna tävlar om vem som kan vara hårdast i kritiken mot Tidöpartiernas klimatpolitik. Det kan peka på ökade utsläpp till följd av en politik som i stora delar bär SD:s prägel.
Att samlas kring ett gemensamt alternativ kommer att vara svårare. Det är stora skillnader på hur mycket pengar oppositionspartierna vill lägga på klimatet.
Miljöpartiet går längst med en rekordbudget som är mer än dubbelt så stor som regeringens. Mest kontroversiellt är kanske att MP vill höja koldioxidskatten för att göra bensin och diesel dyrare. Pengar ska visserligen gå tillbaka till bilberoende hushåll på landsbygden men hur mycket av förslaget som återstår efter en regeringsförhandling är osäkert.
Samtliga oppositionspartier har dock högre ambitioner än Tidöregeringen så kompromisser torde vara möjliga.
Likartade skolbudgetar men vinstfrågan splittrar
När det kommer till budgetfrågor är skolan inget oöverstigligt hinder för samarbete oppositionspartierna emellan. De vill alla stötta kommunerna mer än regeringen även om de har lite olika uppfattningar om hur pengarna ska villkoras.
Bakom den samsynen döljer sig dock en djup ideologisk klyfta. Centern skiljer ut sig som en hängiven anhängare av friskolesystemet. Partierna till vänster är i varierande grad emot vinstdrivna skolor. Socialdemokraterna har rentav gjort ”stopp för vinstjakten” till en huvudfråga inför valet.
I slutänden är en kompromiss ändå inte otänkbar, ifall bolagen får vara kvar men åläggs betydligt hårdare kvalitetskrav.
Oppositionen satsar som regeringen på rättsväsendet
Att motverka gängkriminaliteten är en av regeringens högst prioriterade frågor, och räknat i pengar finns det inget stort motstånd mot det från oppositionen. Såväl S som V, MP och C vill satsa ungefär lika mycket pengar som regeringen på rättsväsendet. Särskilt Socialdemokraterna har under hela mandatperioden ansträngt sig för att lägga sig nära regeringen när det gäller brottsbekämpningen.
Inte heller inom oppositionen finns det några stora konflikter kring hur pengarna ska användas. Striderna kommer snarare att handla om hur hårt lagstiftningen ska gå fram för att fler brottslingar ska bli lagförda och här finns det flera konfliktytor att hantera för en eventuell kommande S-regering.
Läs mer:
Brakförlust för Tidöpartierna om det vore val i dag
Fler väljare rankar S-politiken högst – KD tappar i vårdfrågan




