Om ett år är det meningen att den återuppbyggda vattenvärlden på 13 600 kvadratmeter och 14 attraktioner ska stå klar för invigning.

Då har tre år passerat sedan en svetsning med så kallad elmuff av ett omledningsrör på den blivande vattenrutschbanan Rattler gick snett och sannolikt orsakade branden som kostade livet på en av Lisebergs konsulter och skadade andra.

Arbetarna som utförde svetsningen var anlitade av den kanadensiska tillverkaren av rutschkanan, Whitewater, men som byggherre är Lisebergs vd Andreas Andersen alltid ytterst ansvarig för arbetsmiljön.

– Med en olycka som detta är det en rad samverkande orsaker som gör att det blir som det blir. En del av orsakskedjan har vi ansvar för och det är ett ansvar som vi tar på stort allvar, sa Andersen i DN efter att Statens haverikommission i mars i fjol lämnat sin slutrapport.

Fem månader efter branden beslutade kommunägda Lisebergs styrelse att Oceana skulle återuppbyggas. Men det krävde också att politikerna gick med på en tillfällig finansiering i väntan på att den så kallade projektförsäkringen som tecknats med Trygg-Hansa 2020 skulle falla ut.

I somras meddelade dock försäkringsbolaget, som har danska Tryg Forsikring som ägare, att de bedömer att Liseberg inte har rätt till några pengar eftersom man inte lidit skada och inte heller hade ett så kallat försäkrat intresse.

Bolaget anser att det var byggbolaget NCC samt kanadensiska Whitewater som burit den så kallade entreprenadrättsliga risken, och att Liseberg ”smittats” av att de bolagen agerat grovt vårdslöst.

Liseberg svarade med att stämma Trygg-Hansa inför Stockholms tingsrätt på en dryg miljard för att täcka sina kostnader för återuppbyggnaden, plus ränta och rättegångskostnader.

I september svarade Trygg-Hansa genom advokatbyrån Nordia att de vidhåller sitt nej och skrev att ”av någon anledning har Liseberg valt att inte kräva att NCC och Whitewater återställer skadorna (…) på egen bekostnad för att kunna avlämna entreprenaderna i kontraktsenligt skick”.

Trygg-Hansa påpekade också att Liseberg anlitat NCC och Whitewater för återuppbyggandet och skrev att de tolkar agerandet som ett sätt att kringgå det faktum att de bolagen inte själva har rätt till pengar från projektförsäkringen.

I tingsrätten hänvisade Trygg-Hansa bland annat till vad professorn i civilrätt vid Stockholms universitet Jessika van der Sluijs skrivit i en uppsats 2018 om den så kallade försäkringsrättsliga intresseprincipen, ”innebärande att oavsett vad som stadgas i försäkringsavtalet kan försäkringsgivaren vägra försäkringsersättning till den som inte har gjort en förlust”.

Men just professor van der Sluijs bedömningar kan Liseberg nu vända emot Trygg-Hansa själva.

I ett yttrande till tingsrätten från Liseberg, genom advokatbyrån Mannheimer Swartling, där nöjesparken begär en dryg miljard, 1 037 839 085 kronor, har man bifogat ett rättsutlåtande där professorn uttalat sig.

Hon skriver att ”sammantaget är det därför min bedömning att Liseberg har ett försäkrat intresse såsom ägare av egendomen, och därmed rätt att utfå försäkringsersättning.”

– Nu är jag inte försäkringsjust, men jag ser det som ett ganska kraftfullt utlåtande. Trygg-Hansa har ju själva hänvisat till henne, där hon säger att man inte kan tolka lagen som de gör, säger i dag Lisebergs vd Andreas Andersen till DN.

Den försäkring som Liseberg hade tecknat är av en ganska ny typ.

– Det är väl en av orsakerna till att Trygg-Hansa testar olika vägar ut, resonerar Andersen.

DN har bett Trygg-Hansa kommentera utlåtandet från professor Jessika van der Sluijs men de har avböjt.

Stockholms tingsrätt har meddelat att så kallad muntlig förberedelse i tvisten troligen hålls i slutet av våren.

Återuppbyggnaden av Oceana håller tidsplanen, säger Andreas Andersen.

– Vi räknar med att vara klara med själva anläggningen till sommaren, sedan återstår slutfinish av hela området med träd och så vidare.

Fakta.Så startade branden på Oceana

I Statens haverikommissions slutrapport skriver man branden på Oceana 12 februari 2024 började när arbetena var i slutskedet inför färdigställandet av vattenvärlden.

På olycksdagen pågick ett antal arbetsmoment. Ett av var elmuffsvetsning av omledningsrör i anslutning till en av vattenrutschkanorna.

Branden startade sannolikt till följd av brister i montaget av omledningsrören som medförde att rören överhettades och därefter fattade eld vid elmuffsvetsningen.

Haverikommissionen skrev i sina slutsatser att ”det har funnits brister i

kunskaper om riskerna med arbetet, utförandet och planeringen. De brandrisker som var förknippade med arbetet identifierades och hanterades därför inte.”

Källa: Statens haverikommission

Share.
Exit mobile version