Inne i second hand-butiken Hållbarhetshuset på återvinningscentralen i Luleå trängs Lulebornas begagnade saker. I butiken hänger färgglada kläder från olika märken i prydliga rader, men sedan årsskiftet finns det inte kvar några kläder från det kinesiska märket Shein.
– Vi arbetar utifrån försiktighetsprincipen och behöver agera för att skydda människor och miljön. Därför har vi slutat sälja dem, säger Jenny Widmark.
Beslutet om att sluta sälja Luleåbornas Sheinkläder kom efter uppgifter om att kläderna innehåller farliga kemikalier och gifter. Plaggen har granskats av flera organisationer och myndigheter. Exempelvis testade Greenpeace i Tyskland kläder från Shein i början av 2024, då innehöll 15 procent av varorna så stor mängd kemikalier att de klassas som olagliga i EU.
Jenny Widmark hänvisar även till att Kemikalieinspektionens analyser av produkter från bolagen Shein och Temu, där det framkom att produkterna innehåller gifter, låg till grund för beslutet.
– Företagen lyder inte under europeiska regler, vi vet inte vad som finns i kläderna. Därför tog vi beslutet om att man gärna får lämna in kläderna hit men vi kommer inte att sälja dem vidare.
Kläderna kommer istället att brännas upp och gå till energiåtervinning.
– Det är bättre att de blir till el och fjärrvärme än att vi har på oss dem eller att kemikalierna kommer ut i miljön genom att vi tvättar dem.
De senaste åren har försäljningen av produkter från Shein och Temu ökat kraftigt. Enligt branschorganisationen Svensk Handel handlade över en halv miljon svenskar från någon av de kinesiska plattformarna Temu och Shein i oktober 2024.
Under våren 2024 rapporterade Forbes om att det varje dag lyfter flygplan innehållandes 9 000 ton varor från sajterna Temu och Shein på väg mot konsumenter i västvärlden. Detta trots att varorna kan innehålla gifter samt bidra till stora utsläpp av växthusgaser.
Även arbetsförhållandena har granskats. När DN besökte fabrikerna där kläder sys vittnade anställda om att de arbetade långa dagar med minimal ersättning.
Jenny Widmark konstaterar att mängden kläder från Shein som lämnas in har ökat.
– ”Ultra fast fashion” började under pandemin och det har blivit mer och mer vanligt att människor lämnar kläder från de märkena till oss.
Men plaggen från exempelvis Shein som lämnats till butiken under åren har varit av varierande kvalitet.
– Vår personal märker ganska tydligt när vi får in plagg från dem. Plaggen kan vara av dålig kvalité, sömmarna går inte ihop och plagg är sneda.
Har du beställt från Shein?
– Nej, men när vi har klädbytardagar har jag sett plagg som jag har tyckt varit fina. Men när man känner att kläderna känns som en plastpåse och ser vart de kommer från har jag avstått.
Frågan om hur lågprissajterna ska hanteras har varit uppe för politisk diskussion, både i Sverige och på EU-nivå. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari har riktat skarp kritik mot sajterna och krävt att regeringen ska förbjuda bolagen i Sverige.
– De flygplanen måste sluta lyfta. Vi måste strypa den förändringen av vår konsumtion vid roten, har hon sagt i en intervju i DN.
Sheins kommunikationschef Robin Kiely har tidigare svarat på kritiken gällande bolagets klimatpåverkan och arbetsmiljö via mejl till DN. Enligt henne följer företaget lagar och regler samt arbetar hårt för att ha säkra och rättvisa arbetsförhållanden.
När DN besöker hållbarhetshuset i Luleå hänger ett ljusblått Shein-linne kvarglömt på en stång. Jenny Widmark ger snabbt linnet till en kollega som går iväg till klädinsamlingen ute på området. Linnet ska sorteras som avfall och brännas upp. Vid entrédörrarna är Sheins logga överstruken med rött.
