Som framgick av DN:s granskning i helgen har tågresandet ökat kraftigt de senaste tre decennierna. Samtidigt har järnvägsnätet inte byggts ut – och underhållskulden är i dag runt 75 miljarder kronor. Det kommer bland annat att ta 350 år att byta ut alla uttjänta kontaktledningar och stolpar med nuvarande takt.
Infrastrukturminister Andreas Carlsson (KD) väljer att inte göra en muntlig intervju. DN skickade frågor i förhand. I stället kommer ett skriftligt uttalande via ministerns pressekreterare som inte svarar konkret på några av frågorna.
Ministern skriver att ”riktningen är glasklar att underhållsskulden ska betas av så fort som möjligt med så liten påverkan som möjligt på trafiken”.
I DN:s granskning finns stark kritik mot att Trafikverket upphandlar med billiga och långsamma metoder där effektiva maskiner väljs bort. DN ställde frågor om det effektiva statliga trådbyteståget som skulle kunna halvera tiden för underhåll. Det väljs bort av Trafikverket. Trots att DN ställer en fråga om detta väljer ministern att inte svara konkret på det. Inte heller på frågan om statliga Infranord beställning av ett än mer effektivt trådbyteståg som de ska använda i Norge – men inte Sverige.
Ministern skriver att ”nya affärsupplägg behöver utvecklas genom bättre upphandlingsmodeller i samverkan mellan Trafikverket och entreprenörerna. Det arbetet pågår och det är klart att en ändamålsenlig maskinpark för underhållet är av stor betydelse.”
Ministern skriver att ansvaret för järnvägen är delat. ”Därför är det viktigt med nära dialog och tät samverkan. Trafikverket har fått i uppdrag att stärka samverkan med olika aktörer i branschen.”
Men SJ:s vd Monica Lingegård är kritisk. Hon sade i DN:s granskning att ”Ingen styr helheten i dag. Det är ohållbart”. Hon sade vidare att det ”behövs ett exekutivt råd med till exempel infrastrukturminister, finansminister, Trafikverkets generaldirektör, jag själv och några ytterligare nyckelaktörer med mandat att styra upp allt.”
DN ställde frågan vad infrastrukturministern anser om det. Han valde att inte svara konkret i sitt skriftliga uttalande.
SJ:s vd Monica Lingegård säger då:
– Regeringen måste ju i ta ansvar för att det etableras lösningar kopplat till systemproblemen, så ja en exekutiv ledning med beslutsmandat är en möjlig väg framåt.
Ulrika Heie (C) är ordförande i Trafikutskottet.
– Att det ska ta 350 år att byta ut kontaktledningar och stolpar är… jag saknar ord. Det är inte klokt. Det händer för lite och det är frustrerande, säger hon.
Hon säger att hon i våras föreslagit en järnvägsberedning – på samma sätt som försvarsberedningen.
– De politiska partierna måste samlas brett, men Tidöpartierna var emot en sådan beredning.
– De initiativ som regeringen föreslagit räcker inte. I Riksdagen måste också till exempel finansutskottet och näringsutskottet vara med på vagnen om vi ska ändra lagar framåt.
Vad säger du om SJ:s vd:s förslag om ett exekutivt råd med mandat att styra upp järnvägssektorn?
– Det är ett bra förslag man får titta närmare på – så att ett sådant råd i så fall får rätt mandat. Men det måste ske från regeringens sida. De styr landet.
Läs mer:
”Järnvägen vittrar sönder mitt framför våra ögon”
