Efter möten med polisen, allmännyttan, socialtjänsten och frukthandlare på torget i Angered i nordöstra Göteborg vill Mats Persson, sedan sju månader ansvarig för arbetsmarknads- och integrationspolitiken, prata om så kallade kriminella släktnätverk, ”klaner”.
Det är där, i Angered, som polisen sedan länge sett ett sådant nätverk bli dominant.
Från mötet med lokalpolisen nämner Persson särskilt aspekten med risker för infiltration i kommuner och myndigheter, ett ämne som berördes i DN:s granskning ”Polisläckorna” förra våren.
– Det vi får till oss visar att problematiken är mycket mer djupgående och mer samhällshotande än vad vi kunnat drömma om. Läget kräver extremt långtgående åtgärder.
Vad ser du framför dig?
– Vi måste till exempel ställa oss frågan om vilka bakgrundskontroller kan vi göra på människor för att vara säkra på att inte fel personer kommer åt viktig information eller är i en position där de kan gynna sina familje- klanmedlemmar.
Arbetsmarknads- och integrationsministern anser att det har ”funnits en okunskap och ett ointresse att se” riskerna.
– Vi har tagit emot människor från länder där staten är svag, och när staten är svag har människor i stället knutit sig till sin klan eller släkt.
Om klaner finns som en ersättning för en stark stat, vad måste Sverige göra då? Föra en dialog med klanledare? Att bura in människor bara för att de tillhör en viss släkt är väl inte en väg framåt?
– Nej, vi burar inte in människor för att man tillhör en släkt. Men vi ska från dag ett när man kommer till Sverige vara tydliga med vilka värderingar och normer som gäller.
Inför S-kongressen i maj och en kommande valrörelse drar det ihop sig till strid kring integrationspolitiken. På frågan om vad som egentligen är den politikens mål räknar Mats Persson upp kända positioner:
– Att man ska försörja sig själv, lära sig det svenska språket, vara en del av det svenska samhället och respektera de liberala demokratiska värderingar som vi har slagits så hårt för.
Men vad människor säger är en sak, vad de tänker och tycker en annan.
– Visst, men man får inte hindra flickor från att gå i skolan eller träffa vilken partner man vill, man får inte utöva sin makt så att man hindrar andra människors frihet.
Inte minst i Göteborg har kampen mot segregation varit en politisk ledstjärna i decennier samtidigt som statistiken snarast pekat åt fel håll. I just Angered har i dag sju av tio utrikes bakgrund.
På DN:s fråga om inte erfarenheten pekar mot att människor söker sig till andra med samma etnicitet och socioekonomi och därmed motverkar de politiska strävandena, svarar Mats Persson:
– Det är en mänsklig drivkraft att bo med sina landsmän. Men om det betyder att man inte lär sig svenska, att man skapar parallella samhällen och kulturer, då är det inte önskvärt.
I senaste valrörelsen sa Mats Perssons företrädare Anders Ygeman (S) i DN att ”jag tror att det är dåligt att ha områden där majoriteten har utomnordiskt ursprung”.
Mats Persson svarar varken direkt ja eller nej om han håller med Ygeman, men säger att om många bidragsberoende samlas i vissa områden ”gör det samhällen mycket svagare”.
– Flera kommuner jobbar redan med särskilda krav för att få flytta in i allmännyttan i ett utsatt område. Så bostadspolitiken är en viktig del av integrationspolitiken.
Socialdemokraterna talar numera om det man kallar ”strategisk rivning” av bostäder i utsatta områden. Partiledaren Magdalena Andersson sa nyligen om rivningar, att om kommuner ”bedömer att det är en bra väg framåt så har vi naturligtvis ingenting emot det”.
Där sluter Mats Persson inte heller upp.
– Jag tror inte att lösningen på Sveriges integrationsproblem är att människor flyttar från Angered till Askim (två mycket skilda stadsdelar i Göteborg, DN:s anm). Man gör det väldigt lätt för sig om man säger att lösningen är att riva områden.
Trots oron för kriminella klaner ställer han sig inte heller bakom S-förslaget om en svensk ”maffialag”, så kallad Ricolagstiftning där alla som ingår i ett kriminellt gäng kollektivt kan dömas för vad en enskild gjort.
– Den här regeringen gör de största insatserna i rättspolitiken i modern historia. Jag utesluter ingenting, men vi gör bedömningen att för stunden är de mer effektiva än den typ av lagstiftning som Socialdemokraterna talar om.
Men någon särskild så kallad maffialag anser du ändå inte behövs för att bemöta kriminella klaner?
– Problemet är så stort och djupgående att jag inte utesluter att vi behöver nya verktyg som specifikt inriktar sig emot de kriminella klanerna.
