De två tonårskillarna väntar vid sidan av sällskapet som ställer upp för ett gruppfotografi utanför Sis ungdomshem Råbys huvudbyggnad. Efteråt kommer de fram för att också ta en bild tillsammans med socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) som är på besök.
En av killarna har kort tid kvar på Råby och socialtjänstministern önskar honom lycka till.
– Och vi ses när jag kommer tillbaka i januari, säger ministern till hans kompis.
Nyss träffade hon dem i matsalen tillsammans med fler som avtjänar sluten ungdomsvård här. De berättade om oron för framtiden och om upplevelserna av socialtjänst och skola innan de kom hit, till ett av landets 21 särskilda ungdomshem.
– Det fanns mer att säga. Därför kände jag att jag kommer hit och lyssnar på dem igen, säger Camilla Waltersson Grönvall.
Brottsrekryteringar, rymningar och övergreppslarm.
De senaste åren har rubrikerna om statens ungdomshem ofta varit mörka. Kritik har kommit från riksrevisionen, JO och socialtjänstministern själv.
– Det är ingen hemlighet att jag har varit kritisk i många år när det gäller just ledarskapet på Sis, säger Camilla Waltersson Grönvall.
Men hennes kritik handlar också om bristfälliga lokaler och stora skillnader mellan hemmen.
Sedan 1838 då Råby räddningsinstitut grundades som en anstalt för ”vilseförda pojkar” har det varit en institution för barn, vilket gör hemmet till Sveriges äldsta.
I den gamla gudstjänst- och skolsalen är fönstren utsmyckade med bilder ur bibelns berättelse om den förlorade sonen. Nu hålls här föreläsningar i stället för morgonbön. Men skolan är fortfarande en viktig del av verksamheten och flera ungdomar pratade gott om just den, säger Camilla Waltersson Grönvall.
– En sa ”skolan här är det bästa som har hänt mig”.
Hennes bild är att de tycker att tillvaron på Råby är ”helt okej”. Så låter det inte alltid.
– Det bekymrar mig att det ser så olika ut. Sis är inte en myndighet på det viset, det är väldigt tydligt att det är så otroligt olika vård som ges.
Det har hon lovat ändring på när ungdomsvården ska göras om från grunden. Från sommaren 2026 ska personer mellan 15 och 17 år som döms för grova brott avtjäna sina straff på ungdomsfängelser. Sis ska skrotas och ersättas av en ny myndighet.
Allt fler minderåriga döms för grova brott vilket har ökat belastningen på de fem Sis-hem som tar emot dömda ungdomar, som Råby.
– När jag blev minister för två år sedan hade vi cirka 60 ungdomar som var dömda till sluten ungdomsvård. Nu spränger vi 200-vallen i dagarna och det ser ut att fortsätta öka, säger Camilla Waltersson Grönvall.
Runt 90 ungdomar köar för en placering. För Maria Hultén, institutionschef på Råby, är det största fokuset just nu fler platser.
– Vi står inför jättestora utmaningar när det gäller kapacitet och kompetensförsörjning. Inflödet av ungdomar som vi har sett sedan 2022 är exempellöst, säger hon.
Här löser man inte platsbristen genom att dubbelbelägga rum, som inom Kriminalvården, och försöker undvika att placerade umgås utan personal.
– Det är klart att de träffar andra ungdomar som är antisociala och kriminella, det är den största risken med institutionsplacering. All tid som som ungdomarna tillbringar själva med varandra där vuxna inte finns i rummet är förlorad tid, säger Maria Hultén.
DN får inte prata med ungdomarna på Råby. När de kommer in visas vi i stället runt, till verkstaden där det går att laga cyklar eller bygga fågelholkar med en lärare och till gymmet där max två i taget får träna.
Efter mötet säger Camilla Waltersson Grönvall att det en kille som snart ska lämna Råby berättade gjorde starkt intryck.
– Att ta del av hans oro för att det inte finns en plan för vad han ska göra med sitt liv om en månad är plågsamt.
Hon får medhåll av Maria Hultén.
– Ja, det är det. Jag hade önskat att vi hade kunnat ställa mycket större krav på kommunen och socialtjänsten men det kan vi inte i dag. Det bygger på samverkan och frivillighet och där hade jag önskat att vi hade en haft en lagstiftning, säger hon.
Den nya socialtjänstlagen kommer att ge nya verktyg, menar Camilla Waltersson Grönvall och säger att Sis inte är byggt för de senaste årens utveckling.
– Jag tror ingen kunde förutse att vi skulle få unga gängkriminella mellan 10 och 15 år. En situation som har tagit ganska många år att bli så här allvarlig kommer inte gå att vända över en natt. Men vi är fast beslutna att göra det.
Fakta.Sis Råby.
Statens institutionsstyrelse, Sis, har 21 ungdomshem med cirka 700 platser. Sis ungdomshem Råby ligger i Lund och tar emot flickor och pojkar som är dömda till sluten ungdomsvård.
Ungdomar mellan 15 och 17 som döms för allvarlig brottslighet döms till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Det innebär att de avtjänar ett tidsbestämt straff på mellan 14 dagar och fyra år. Råby är ett av Sis fem särskilda ungdomshem där den dömda ungdomen placeras.
Regeringen tillsatte tidigare i år en utredning som ska ”reformera och se över den statliga barn- och ungdomsvårdens uppdrag och organisation.”
Särskild utredare är chefsåklagare Lise Tamm och utredningen ska vara klar 25 april 2025.
Källa: Sis
Fakta.Vardag på Sis Råby
Dagen börjar med frukost. Sedan görs en genomgång av dagen och vad som ska ske i skolan. Vissa läser in grundskolan, men de flesta läser på gymnasienivå. De studerar inte samma ämnen utan ungdomarna kan läsa olika kurser. Utbildningsgrupperna är könsmixade, men på boendeavdelningarna delas flickor och pojkar upp.
Skolan pågår under i stort sett hela året, utom under några sommarveckor då eleverna istället kan söka sommarjobb inne på institutionen.
Internet får endast användas under skolarbete, inte på fritiden.
De placerade bor på avdelningar med omkring sju ungdomar i varje hus. Där har alla ett eget rum och vissa gemensamma ytor samt uteplats som är bakom höga staket. Lunchen äts i matsalen men middagen på avdelningen.
För fritiden finns ett gym, där ungdomarna får vara en eller två i taget, möjlighet att idrotta, musikstudio och tv-spel. Det finns möjlighet att ta emot besök av familj inne på området och de får skicka och ta emot brev.
