På onsdagen presenterade skolkoncernen Academedia sin bokslutskommuniké för det senaste året (juli 2023–juni 2024).
Där står att koncernen gjort stora investeringar utomlands och att 27 000 barn och elever i dag går i Academedias internationella verksamheter.
Academedia har förskolor i fem länder och möjligheten att kunna fortsätta expandera utomlands bedöms vara hög.
31 procent av Academedias omsättning kommer i dag från utländska skolor vilket kan jämföras med 24 procent för ett år sedan.
– Vi har ett långsiktigt mål till 2030, att hälften av verksamheten då ska utgöras av utländsk verksamhet, vi är på god väg, säger koncernens finanschef Petter Sylwan till DN.
Mest är det förskolor som byggs ut i utlandet, men även skolor, enligt Petter Sylwan.
– De stora volymerna har vi i dag i Norge, Tyskland, Nederländerna och Finland. Sedan har vi mindre och mer nystartade verksamheter i Polen och England, säger han.
Socialdemokraternas skolpolitiska talesperson Åsa Westlund reagerar starkt på uppgifterna om koncernens satsningar utomlands.
– Det här visar tydligt att det är fortsatt guldläge för friskolekoncernerna i Sverige, att skattepengar som är avsedda för att förbättra skolan i Sverige används för att bygga upp Academedias verksamhet utomlands. Samtidigt som det finns många elever på koncernens skolor som skulle behöva extra stöd för att klara godkända betyg, så låter de skattemedel försvinna till utlandet, säger Åsa Westlund.
Oavsett vad Academedia har för intäkter i de länder de satsar i så använder de svenska skattebetalares pengar på ett ”helt oacceptabelt” sätt, menar hon.
Även den sittande regeringen har beställt en utredning för att stoppa möjligheten för skolkoncerner att använda den svenska skolpengen till verksamheter som inte har med utbildningen av svenska barn att göra.
Utbildningsdepartementet och skolminister Lotta Edholm vill inte kommentera Academedias utlandssatsningar specifikt.
”Men jag kan konstatera att vi nu arbetar för att stoppa att skolpengen ska kunna gå till annat än utbildning i Sverige. Det är självklart så att svenska skattepengar ska gå till svensk välfärd, och inget annat”, skriver hon i ett mejl.
Hon hänvisar till den stora utredningen om vinst i skolan som ska vara klar i februari nästa år. I ett tilläggsdirektiv står att det i en friskolas bolagsordning måste stå klart och tydligt att den bara ska få bedriva verksamhet som är reglerad av den svenska skollagen.
Det betyder att den svenska skolpengen bara ska kunna användas för att bedriva utbildning enligt skollagen, det vill säga utbilda svenska elever, menar Lotta Edholm.
Socialdemokraterna vill gå ett steg längre än regeringen och även förbjuda skolbolag att flytta skolpeng mellan kommunerna. I dag får en skolkoncern använda skolpengen som den vill och flytta skattemedel från en kommun för att satsa på skolor i andra delar av landet.
– Vi vill att pengarna ska stanna i den kommun som betalar ut dem, och framför allt att de ska stanna inom Sverige så de kommer svenska elever till del, säger Åsa Westlund.
Regeringens utredning om vinst i skolan har ingen sådan hård skrivning utan är lösare formulerad. DN har tidigare berättat att utredaren tittar på om varje skola måste ha en egen huvudman för att det ska bli lättare att spåra hur pengarna som betalas ut av en kommun används.
Petter Sylwan och Academedia vill inte svara på frågor om skolpengen i en intervju och väljer att skicka ett skriftligt svar utan att vi får möjlighet att ställa följdfrågor.
Petter Sylwan menar att koncernen byggt en modell där varje land står för sin egen ekonomi, där varje marknad finansieras lokalt och där kostnaderna täcks av den ersättning bolaget får i respektive land.
Academedia motsätter sig också beskrivningen att koncernen inte använder sitt ekonomiska resultat för att hjälpa de elever som behöver stöd för att uppnå godkänt.
”Vi gör stora satsningar för att alla elever ska klara skolan, det är vårt viktigaste uppdrag /—/ Preliminära siffror från landets fyra största kommuner visar att 82 procent av eleverna som gick ut årskurs 9 i våras blev behöriga till gymnasieskolans nationella program. Motsvarande siffra för Academedias grundskolor är 90 procent”, skriver Petter Sylwan.
Åsa Westlund:
– Någonstans kommer pengarna från som de köpt de nya enheterna för i andra länder, de har ju byggt upp sitt kapital genom sin verksamhet i Sverige. Statistik och vittnesmål visar tydligt att alla Academedias elever inte får det stöd som de behöver för att klara godkänt betyg. Att Academedia ändå ökar sitt rörelseresultat visar att det är vinstintresset som är viktigare än elevernas ökade kunskaper.
Läs mer:
Regeringen vill att skolkoncerner delas upp för ökad insyn
Kommun kan köpa idrottshall för kvarts miljard av skolkoncern
