I januari i år fattade regeringen beslut om en ny nationell cancerstrategi. Här finns det ett uppdrag till Socialstyrelsen som skulle kunna få som konsekvens att screening-åldern för tarmcancer sänks i Sverige, enligt sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD).
DN har berättat om bråket kring Socialstyrelsens beslut att inte sänka åldersgränsen för screening av tarmcancer till 50 år, vilket är EU:s rekommendation och en vanlig startålder för tarmcancerscreening i många andra länder.
Den svenska rekommendationen har tagits fram enligt den process som Socialstyrelsen använder vid den här formen av beslut, enligt myndigheten.
Men experter och andra kritiker anser att beslutet är felaktigt och inte bygger på den senaste kunskapen.
Enligt sjukvårdsminister Elisabet Lann fick Socialstyrelsen för bara några veckor sedan i uppdrag att utveckla arbetet med hur rekommendationer för screening tas fram.
– Det kan handla om att inte bara utgå från randomiserade studier och SBU:s (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) slutsatser utan att beakta fler faktorer så att det inte ska bli riktigt så fyrkantigt, säger hon.
Som exempel lyfter Elisabet Lann att det kan handla om att titta på vilka åldersgränser för screening som andra EU-länder har. Eller att beakta hur olika cancerformer – som tarmcancer – sjunker i åldrarna.
Socialstyrelsen har hittills motiverat sitt beslut med att det inte finns tillräckligt med evidens för att screening i åldersgruppen 50-59 år skulle minska dödligheten ytterligare. Men enligt myndigheten går det inte heller att bevisa motsatsen.
– Risken i dag när man säger att det saknas evidens är att det kan bero på att man inte har ett tillräckligt underlag, säger Elisabet Lann.
När kan vi se en sänkning av screening-åldern för tarmcancer i Sverige?
– Jag vågar inte säga det eftersom det inte är politiker som sätter de här gränserna. Men det är viktigt att Socialstyrelsen tar det nya uppdraget på allvar och ser över processerna så att vi kan skapa så goda möjligheter som möjligt att upptäcka cancer i tid.
Regeringens uppdrag till Socialstyrelsen att se över arbetet med screening-rekommendationerna är mjukt formulerat i cancerstrategin och har ingen tydlig deadline. Men det kan komma, enligt Elisabet Lann.
– Cancerstrategin är beslutad och antagen men det ingår inte exakta detaljer kring hur återrapporteringen ska ske. Jag utesluter inte att regeringen återkommer med tydligare uppdrag på det här området, säger hon.
Var tredje svensk kommer någon gång i livet att drabbas av cancer. Ett av de tre främsta målen i regeringens cancerstrategi är att Sverige ska bli bättre på tidig upptäckt eftersom det är avgörande för hur allvarlig sjukdomen blir.
Sedan 2014 finns det en nationell rekommendation som säger att screening för tarmcancer ska erbjudas alla svenskar mellan 60 och 74 år. Men det är först i höst som detta kommer att bli verklighet i hela landet. Det är regionernas ansvar att skapa förutsättningar i vården och erbjuda screening till sin egen befolkning.
Att det har tagit så lång tid är oacceptabelt och ett skräckexempel på ojämlik vård, säger Elisabet Lann.
– För det påverkar chansen att överleva beroende på i vilken region du råkar bo. Vi ligger verkligen bra till när det gäller många andra cancerformer. Men i kampen mot tarmcancer ligger vi efter.
Fakta.Cancerstrategin om screening
För att screeningprogram på befolkningsnivå ska vara resurseffektiva behöver det göras en avvägning mellan risk och nytta.
I Sverige är det Socialstyrelsen som ansvarar för att göra den avvägningen och komma med nationella rekommendationer.
Det är upp till varje region att införa rekommenderade screeningprogram och se till att de håller kvalitet och når befolkningen.
Källa: Socialdepartementet
Läs mer:
”Jag hade kunnat räddas – om Sverige lyssnat på experterna”
Fler yngre drabbas av cancer i tarmarna
