Liberalernas partistyrelse har fattat ett enigt beslut om att den vill stryka alla skrivningar om att elever ska ha inflytande över undervisningen i skollagen och i läroplaner.
Dessutom vill partistyrelsen att lärare ska få befogenheter att bestraffa elever som beter sig illa eller förstör, till exempel genom att klottra.
Då ska läraren kunna ålägga eleven att utföra så kallade ”gottgörande insatser”.
Nu återstår bara att partiet ska ta ett stämmobeslut om detta på landsmötet i november, berättar partiledaren och utbildningsministern Simona Mohamsson för DN.
Varför vill ni ta bort elevinflytandet?
– Vi har sett att vi inte har haft ordning i klassrummen och att det påverkar resultaten och också barnens trygghet. Det behövs en kulturförändring i svensk skola där vi avskaffar elevinflytandet för att skapa en skola som präglas av disciplin, säger Simona Mohamsson.
I februari föreslog en läroplansutredning att elevinflytandet tonas ned i grundskolan. Förslagen är under beredning i regeringskansliet.
– Nu ser vi över hur vi kan stärka lärarrollen och begränsa elevernas inflytande över undervisningen. Men det återstår mer att göra och det är därför jag vill gå längre, säger Simona Mohamsson och nämner en enkätundersökning som tidskriften Ämnesläraren gjort där nästan 3 000 lärare deltagit.
Resultatet visar att 63 procent av lärarna upplever att elevinflytandet har ökat.
Nästan fyra av tio tycker att elever har för mycket att säga till om när det kommer till undervisningen.
– Men de ska inte vara med och bestämma hur kunskapen ska tas fram. Eller hur de ska ha sina prov och när, säger Mohamsson.
Är det liberal politik att avskaffa elevinflytandet?
– Ja, det finns inget mer liberalt än att ge barn rätt förutsättningar i livet, och då måste vi vara tydliga med att vi inte kan lura barn att de ska ha makt i klassrummet, säger Simona Mohamsson.
Elever kan få ha inflytande över vad det ska vara för bänkar på skolgården, menar hon.
Är du inte rädd att något går förlorat?
– Nej, jag är mer rädd för att vi just nu har en skola där det inte råder disciplin i klassrummen, säger Simona Mohamsson.
En enig partistyrelse vill dessutom ge läraren befogenheter att utdela bestraffningar, att låta elever som bett sig illa eller förstört, utföra så kallade gottgörande insatser.
Mohamsson vänder sig mot att kalla det bestraffningar.
– Det är en disciplinär åtgärd som handlar om att sätta gränser.
Det kan handlar om att låta eleven hjälpa till i matsalen, plocka skräp på skolgården, eller på något annat sätt gottgöra för något som han eller hon har gjort.
Ser du ingen risk för maktmissbruk?
– Nej, det handlar om att bygga en kultur där elever lär sig om rättvisa och där de som inte beter sig ska få möjlighet att visa att de bryr sig, säger Mohamsson.
På Södra latins gymnasium i Stockholm träffar vi Jonatan Lamy och Nora Flø Bjugård. Jonatan är ordförande för Sveriges elevkårer och Nora är ordförande för den lokala elevkåren på Södra latin där hon läser samhällsprogrammet.
De är kritiska till förslagen och upplever att det finns ett missförstånd om vad elevinflytande innebär.
– Det är inte så att något måste ändras i klassrummet bara för att en elev tycker det, säger Nora och får medhåll från Jonatan.
De hänvisar till regeringens egen utredning som presenterades tidigare i år: Stärkt trygghet och studiero i skolan.
– Den utredde om elevernas inflytande behöver inskränkas men lyfte i stället fram det vi ser varje dag i skolan, att det är väl belagt i forskningen att elevinflytandet har positiva effekter, både på skolmiljön och på elevernas prestationer, säger Jonatan Lamy.
De berättar till exempel hur viktigt det är att eleverna tillsammans med rektorn kan planera provtillfällena för att arbetsbelastningen inte ska bli orimligt hög.
De lyfter flera varnande exempel på vad som riskerar hända om eleverna inte blir respekterade och lyssnade på, till exempel Engelska skolan i Karlstad där elever i åratal försökte larma om en anställd som hade ett gränslöst sexuellt beteende.
Det togs inte på allvar förrän 2024 då mannen dömdes för grovt barnpornografibrott.
– Det är bara ett exempel på vad som kan hända om man befinner sig i en skolkultur där ingen lyssnar på eleverna, säger Jonatan.
De är också kritiska mot förslaget om att lärare ska kunna bestraffa en elev genom att besluta om ”gottgörande insatser”.
– Man måste kalla en spade för en spade och säga bestraffningar. Det är särskilt olyckligt eftersom de elever som står för de flesta ordningsstörningar också är de som har störst behov av stödinsatser, säger Jonatan Lamy.
Att bestraffa elever är bara ett sätt att flytta fokus från skolans ansvar att ge dem stöd, menar de.
Är det inte ett problem att elever kan bete sig illa utan påföljder?
– Jo, men frågan här handlar om vad som händer med en elev som måste gå ut på skolgården och sopa inför sina klasskamrater som står och tittar på, säger Jonatan Lamy.
Sådana bestraffningar riskerar att så split mellan olika grupper, skapa utanförskap och utsätta elever för ett rättsosäkert läge, menar de.
På frågan vad som händer om en elev vägrar gå med på lärarens bestraffning, svarar Simona Mohamsson att hon utgår från att skolledningen i så fall börjar med att kontakta föräldrarna.
– Om eleven fortfarande inte beter sig eller fullgör sina uppgifter så finns det andra åtgärder att använda sig av i skollagen, säger hon.
Elevinflytandet kom till för att det påstås gynna inlärningen. Det sägs också vara bra för elevers hälsa, motivation och lärande, enligt regeringens egen utredning om trygghet och studiero och Skolverket.
– Jag delar inte den bilden, det gynnar inte inlärning att de får bestämma över provet eller hur läraren ska jobba. Punkt, säger Simona Mohamsson.
Vad kommer resten av Tidöpartierna att säga?
– Jag ser fram emot att fler ska se det här som en viktig åtgärd vi behöver jobba på i nästa mandatperiod, säger hon.
Hanna Garberg är svensklärare på högstadiet i Stockholm, aktiv i Sveriges lärare och har ofta deltagit i debatter om elevinflytande.
Hon vill gärna veta vad hennes elever tycker om till exempel Karin Boyes dikter. Men tycker inte de ska få för stort inflytande över vilken litteratur de ska läsa eller hur hon ska undervisa.
Elever ska ha inflytande via klassråd och elevrådsrepresentanter i frågor som till exempel handlar om ifall de ska få ha keps på sig inomhus eller inte, menar hon.
– Men det är läraren som är ansvarig för och bestämmer om undervisningen, säger Hanna Garberg.
Hon är kritisk till att Stockholms stad skickar ut enkäter där elever ombeds att med en siffra ranka hur mycket inflytande över undervisningen de haft.
– För mig är det högst oklart om det är bra om de svarar med en hög eller låg siffra, säger hon.
Om läraren borde få befogenhet att bestraffa elever genom att utfärda så kallade gottgörande insatser, har inte Hanna Garberg hunnit tänka igenom tillräckligt för att kunna svara på.
Men hon berättar om en elev som sparkade sönder en ruta och fick gå in och jobba på vaktmästeriet några dagar under sportlovet.
– Men det var inte lärarens beslut, utan skolledningens, i samråd med föräldrar och vaktmästaren, säger Hanna Garberg.
