Om mindre än en vecka upphör det svenska stödet till Islamic Relief. DN har berättat på plats om följderna i södra Etiopien, där akut undernärda barn riskerar att stå utan hjälp.
Sida motiverar beslutet med regeringens nya försiktighetsprincip: att myndigheten på förhand ska säkerställa att hjälporganisationer inte har kopplingar till extremism.
Fakta.Försiktighetsprincipen i biståndet
• I maj 2025 fick Sida i uppdrag av regeringen att säkerställa att bistånd inte ges till aktörer med kopplingar till bland annat våldsbejakande extremism, islamism och terrorism.
• Principen är en del av regeringens arbete för att skärpa kontrollen av biståndet och förhindra stöd till antidemokratisk verksamhet.
• Stöd ska kunna frysas eller avbrytas redan vid osäkerhet – inte först efter konstaterade överträdelser.
Nu kan DN visa hur Sidas styrelse in i det sista varnades för följderna av en strikt tillämpning – och hur myndigheten på mindre än ett år gick från att inte se några brister i Islamic Reliefs värdegrund till att helt stoppa stödet.
Den 29 september förra året samlades Sidas styrelse på huvudkontoret i Rissne. Två tolkningar av den nya försiktighetsprincipen låg på bordet: en där varje risk på förhand måste kunna uteslutas, och en mer flexibel där Sida fortsatt skulle göra samlade bedömningar och acceptera ett visst mått av osäkerhet.
Två höga Sida-chefer – chefen för den globala respektive den humanitära avdelningen – uppgav enligt protokollet att en strikt tillämpning av försiktighetsprincipen ”kan få stora konsekvenser också inom pågående samarbeten”.
DN har sökt de båda cheferna. Linus Jarl är arbetstagarrepresentant i Sidas styrelse och deltog i mötet:
– Det stämmer att verksledningen varnade för långtgående följder av en strikt tillämpad försiktighetsprincip, både för vilka organisationer Sida kan samarbeta med och i förlängningen för människor i nöd. Om principen tillämpades lika vid all utvärdering av partners fanns det en risk att Sida kunde få svårt att hitta samarbetspartners överhuvudtaget, säger han.
Styrelsen leds av den tidigare biståndsministern Gunilla Carlsson. I rummet fanns också terrorforskaren och styrelseledamoten Magnus Ranstorp, som tidigare beskrivit att Islamic Relief har kopplingar till Muslimska brödraskapet.
Inga hjälporganisationer nämndes vid namn under mötet, enligt protokollet. Ändå var det tydligt vilken aktör som främst berördes.
Islamic Relief hade under lång tid varit omstridd, och anklagats för kopplingar till islamism. Efter en omfattande granskning slog Sida år 2021 fast att verksamheten var effektiv och höll ”hög kvalitet”.
Men kritiken mot organisationen tystnade inte. Enligt DN:s uppgifter växte ett politiskt tryck fram att ”vända på alla stenar”.
Göran Holmqvist, i dag generalsekreterare för biståndsorganisationen Forumciv, var tidigare avdelningschef för humanitärt bistånd på Sida. Han beskriver hur frågan om Islamic Relief återkom gång på gång inom myndigheten.
– Vi anlitade externa konsulter som gjorde fältgranskningar, beställde upprepade revisioner och sökte i alla källor, inklusive i kontakt med rättsvårdande myndigheter som kunde ha information.
År 2023 – efter att Islamic Relief i en svensk doktorsavhandling kopplats till Muslimska brödraskapet – kallades han tillsammans med en annan Sida-chef till ett möte med biståndsministerns statssekreterare Diana Janse.
– Man undrade varför samarbetet fortsatte. Jag sa som det var: att vi trots alla kontroller inte funnit något avtalsbrott.
Diana Janse kommenterar mötet så här:
”Det hade förekommit oegentligheter inom Islamic Relief i olika länder. Jag ville därför höra hur Sida hanterat dessa uppgifter och vilka kontakter som tagits för att säkerställa att svenska skattepengar som betalats ut till Islamic Relief inte hamnade i orätta händer.”
Fakta.Islamic Relief och kritiken
Islamic Relief grundades i Storbritannien 1984 och verkar i ett 40-tal länder, ofta i konflikt- och katastrofområden där få andra aktörer finns på plats – bland annat i Sudan, Afghanistan och Gaza.
Organisationen har länge varit omstridd. Kritiker hävdar kopplingar till Muslimska brödraskapet och islamistiska miljöer, något Islamic Relief tillbakavisar.
Under 2020 lämnade flera styrelseledamöter i Islamic Relief Worldwide sina poster efter att antisemitiska inlägg avslöjats. En brittisk myndighetsgranskning året därpå fann inga belägg för att den humanitära verksamheten stödde våldsbejakande extremism och bedömde att nödvändiga åtgärder hade vidtagits. En Sida-utredning fann inte heller skäl att avbryta stödet och beskrev verksamheten som av ”hög kvalitet”.
Olika länder har gjort olika bedömningar. I Tyskland och Nederländerna har stöd stoppats, medan bland annat Storbritannien och flera FN-organ fortsatt samarbeta med organisationen.
I december 2025 beslutade Sida att avslå organisationens ansökan om fortsatt stöd efter ett yttrande från Center mot våldsbejakande extremism. Myndigheten hänvisade till försiktighetsprincipen.
Beslutet välkomnades av bland andra företrädare för Sverigedemokraterna. Flera svenska biståndsorganisationer har däremot kritiserat beslutet för otydliga grunder och negativa följder för utsatta människor. Islamic Relief har avvisat alla kopplingar till extremism.
Under 2024 valdes Magnus Ranstorp in i Sidas styrelse. Kort därefter höll han ett föredrag om våldsbejakande extremism för myndighetens ledningsgrupp. Där beskrevs kopplingarna mellan Islamic Relief Sverige och Muslimska brödraskapet som ”tydliga”, enligt Sida-dokument som DN tagit del av.
Magnus Ranstorp beskriver i ett mejl till DN föredraget som ”en analytisk genomgång och inte ett beslutsunderlag i något enskilt ärende”.
Men föredraget föranledde en intern anmälan där Sida slog fast att frågan åter behövde utredas, att Islamic Relief inte informerats och att ärendet skulle hållas inom en ”så liten krets som möjligt”.
Efter att Islamic Reliefs biståndsverksamhet gång på gång klarat granskningar riktades fokus nu i stället mot personkopplingar och nätverk.
Medarbetare på hjälporganisationen reagerade på att okända personer besökte deras Linkedin-profiler. Sida sökte dokument om personkopplingar ända tillbaka till 1990-talet.
När utredningen var klar våren 2025 konstaterade myndigheten åter att det inte fanns någon grund för åtgärder:
”De uppgifter som framkommit indikerar varken misstanke om avtalsbrott och inte heller att det finns brister i organisationens värdegrund.”
Beskedet fick biståndsminister Benjamin Dousa att kontakta Magnus Ranstorp, enligt styrelseledamoten.
”Jag redogjorde sakligt för min samlade bild av person- och organisationskopplingar”, skriver Magnus Ranstorp.
Samma vår skedde två saker som skulle få betydelse.
Center mot våldsbejakande extremism, CVE, fick i uppdrag av regeringen att göra fördjupade granskningar åt andra myndigheter – och Sidas styrelse beslutade därpå att centret kunde användas vid screening av biståndsorganisationer.
Islamic Relief blev det första och hittills enda fallet.
Vid mötet i Rissne i september 2025 förordade styrelsen – trots Sida-chefernas varningar – att den striktare tolkningen av försiktighetsprincipen skulle gälla.
”Ta det säkra före det osäkra – avstå från, avbryt eller frys stöd vid osäkerhet”, sammanfattades linjen i protokollet.
Drygt tre månader senare, i januari 2026, meddelade Sida med hänvisning till CVE:s granskning – som bedömde att det fanns en riskbild kopplad till personer och nätverk – att allt stöd till Islamic Relief skulle upphöra.
I en privat konversation på X, som DN tagit del av, skrev biståndsminister Benjamin Dousa till Magnus Ranstorp om beslutet:
”Tänkte att du skulle glädjas åt själva nyheten”, skrev ministern.
”Mycket bra!”, svarade Magnus Ranstorp och fortsatte:
”Styrelsen gav Sida tydliga direktiv om screening via CVE eller Säpo samt tillämpning av försiktighetsprincipen.”
I en intervju med DN beskriver Islamic Reliefs Sverigechef hur organisationen upplevt att den särbehandlats:
– I dag förstår jag att den här försiktighetsprincipen i praktiken var riktad mot oss. Att det här är politiskt.
Sida uppger till DN att myndigheten alltid gör riskbedömningar av organisationer som söker stöd, men att man fram till i dag bara begärt att CVE granskar Islamic Relief Sverige:
”Sida har inte avbrutit samarbetet med någon etablerad partner på motsvarande grunder som i fallet Islamic Relief Sverige.”
Helena Bjuremalm, ordförande för Saco-S på Sida, säger att det finns medarbetare som upplever att principerna om likabehandling inte efterlevs.
– Våra medlemmar måste kunna göra rättssäkra bedömningar där saklighet och opartiskhet gäller. Där ser vi ett behov av att värna likabehandlingen.
En anställd på Sida med lång erfarenhet är mer direkt:
– Inom biståndet kan man aldrig helt utesluta risk med någon partner. Men försiktighetsprincipen tillämpas selektivt. Vissa organisationer granskas hårdare än andra.
Magnus Ranstorp uppger att Islamic Relief aldrig diskuterades specifikt under styrelsens möten, men att han, i ”likhet med andra forskare i Europa, myndighetsrapporter och avhoppare från dessa miljöer, anser att det finns personkopplingar till islamistiska miljöer.”
”Men sådana bedömningar i Sidas arbete ska inte vila på enskilda individers uppfattningar. De ska göras av behöriga externa myndigheter.”
Benjamin Dousa skriver till DN att Sida, liksom andra myndigheter, fattar självständiga beslut – men att han har löpande kontakt med både generaldirektörer och styrelseledamöter vid myndigheter han är ansvarig för ”för att säkerställa att myndigheterna levererar på regeringens politik”.
