Det var strax före lunchtid en tisdagsförmiddag i juni som en man helt oprovocerat angrep en tonårspojke ombord på ett tunnelbanetåg som då trafikerade röda linjen på Södermalm i centrala Stockholm.
I förundersökningen finns bilder från övervakningskameror i kollektivtrafiken där mannen rör sig i närheten av pojken vid Telefonplans tunnelbanestation för att därefter gå ombord på samma tåg mot Stockholms innerstad som tonåringen.
När tåget börjar rulla in mot stationen Slussen ställer sig mannen alldeles nära pojken och tittar flera gånger på honom. Därefter plockar han upp en kniv ur sin väska och ser ut att hugga mot tonåringen. I förundersökningen skriver polisen att det verkar som om mannen ler vid angreppet.
Pojken försöker fly men ramlar. Han angrips då på nytt och blir bland annat huggen i ländryggen. På bilder syns hur ett stort antal resenärer blir vittnen till händelsen. Just då stannar tåget vid Slussen och pojken lyckas springa ut genom dörrarna. Enligt stämningsansökan var det enbart på grund av denna tillfälliga omständighet som brottet inte fullbordades.
Strax efter attacken byter mannen tåg och hamnar till slut i södra Stockholm. Något senare grips han på ett av Migrationsverkets boenden. Vid en husrannsakan påträffas både de kläder och skor som mannen bar vid det misstänkta mordförsöket. I en väska på boendet påträffas också den aktuella kniven.
Mannen, som är asylsökande, har i förhör sagt att han bara har vaga minnesbilder av händelsen i tunnelbanan men att han mådde fruktansvärt dåligt. Rättsmedicinalverket hittade spår av narkotikaklassad medicin i mannens blod.
Enligt stämningsansökan är det en försvårande omständighet att det misstänkta mordförsöket på pojken verkar ha hatbrottskaraktär. Detta baseras på uttalanden som mannen gjorde till personal på Migrationsverkets boende kvällen efter händelsen. Personal har uppgett att mannen uttryckt sig rasistiskt. Han ska bland annat ha sagt att ”bara är vita personer som gör sitt jobb” och att ”alla andra är onda”.
I förhör får pojken frågan om han kände igen mannen sedan tidigare.
– Jag har aldrig sett honom i hela mitt liv, svarar pojken och konstaterar även att mannen inte heller sa ett ord till honom.
Vid angreppet får pojken ett kraftigt adrenalinpåslag och det är först en stund senare som han inser allvaret i händelsen. Han märker då att hans kalsonger och tröja är nedsölade med blod.
– Alltså det var jättemycket blod, säger tonåringen i förhör.
Pojken, som vid tillfället var på väg för att träffa sin mamma, säger vidare att han reagerade på att ingen i tunnelbanevagnen hjälpte honom. Han beskriver händelsen som traumatisk och förklarar att den har gjort honom rädd för att vistas i offentliga miljöer.
– Jag kommer aldrig kunna gå säker ute igen. Det är… alltså det är illa, säger pojken.
