Söndagen var ett viktigt vägval för Moldavien, den före detta Sovjetrepubliken som är Europas fattigaste land.
Både presidentvalet och en folkomröstning om huruvida strävan mot EU-medlemskap skulle skrivas in i konstitutionen handlade i praktiken om ett val mellan Bryssel och Moskva.
Den västvänliga presidenten Maia Sandu hade satt allt på ett kort och hoppades på en tydlig signal om att moldaverna ser en framtid i Europa.
Men själv fick hon ”bara” runt 40 procent av rösterna, och tvingas nu till en andra omgång mot Aleksandr Stoianoglo, en kandidat som stöds av det proryska Socialistpartiet. Om andra kandidater ger honom sitt stöd löper Sandu en stor risk att förlora.
I folkomröstningen blev det som bäst ett nja till EU. På söndagskvällen ledde nej-sidan knappt, men när exilmoldavers röster räknades på måndagsmorgonen lutade det över mot ett ja.
Men marginalen var lövtunn: 744 röster fler för ja än för nej, av totalt nästan 1,5 miljoner. Det kan alltså svänga igen.
Oavsett om ja ändå vinner så är det ett svårt bakslag för Moldaviens EU-ambitioner. Landet har redan inlett officiella förhandlingar om medlemskapet, och nu visar det sig plötsligt att stödet för detta inte är så stort som man hade hoppats i Bryssel.
EU-processen skulle göras oåterkallelig, var det tänkt. Nu blir den i stället skakig.
De båda valen visar också att Moskva framgångsrikt har lyckats påverka utgången.
Det har skett genom propaganda, som påståenden att EU kommer att tvinga på den moldaviska staten en ”kvot” av anställda med hbtq-bakgrund, att all åkermark kommer att köpas upp av utlänningar och att landet kommer att tvingas i krig mot Ryssland.
Moldaviska myndigheter har också visat att hundratusentals väljare ska ha fått betalt av Ilan Shor, en korruptionsdömd moldavisk politiker som lever i exil i Moskva.
I kommentarer på söndagskvällen anklagade Maia Sandu ”kriminella grupper i samarbete med utländska krafter” för att ha påverkat valen med pengar, lögner och propaganda.
Läs mer:
Moldavien väljer väg på söndagen: Ryssland eller Europa
