Monello: Ett genidrag på den slink in-vänliga krogen

Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.

Kocksgatan är knappast Södermalms mest lockande plats. En mörk och dyster gata som man möjligen hastar förbi på väg till Sats Sofo. Centralt visst, men med en ocharmighetsfaktor som i princip bara överträffas av den sterila Magnus Ladulåsgatan.

Men med nyöppnade Bistro Monello, ett stenkast in från Götgatan, så ökar stjärnglansen betydligt i kvarteret. Att Thelins-kedjan öppnat nytt och stort kafé mot Götgatan (båda nysatsningarna delar fastighet) adderar än mer lyskraft. Att närmsta grannen, finpizzerian 800 grader, expanderar från ett hål i väggen till ett betydligt större ställe, lär också höja stämningen på gatstumpen framöver.

Bistro Monello satsar på en klassisk krogmiljö med en charmig cocktailbar ut mot gatan och en ombonad och stilfull matsal längre in. Här har det inte saknats resurser för kvalitetsinredning. Midnattsblå träpaneler, målade glasdetaljer, snygg konst, vita dukar och suverän och varm ljussättning med eleganta lampor ger en smakfull känsla utan att vara snobbig eller stel.

En stiligt inredd alkov med glasdörrar i bakre delen av lokalen ger en lockande vink om vinförrådet som bland annat kan erbjuda en vaken uppsättning av röda och vita glasviner med fokus på Frankrike och Italien.

Dessutom – vilket är ett genidrag – har man hittat ett sätt att möblera så att alla bord är lika bra. Alla gäster ser varandra och det finns inte någon risk för att hamna i skymundan i närheten av en toalett eller en dragig ytterdörr. Alla välja bord-neurotiker tackar för det.

Den sobra drinklistan är för lockande för att gå förbi även i matsalsdelen. Särskilt den sötbittra negronin (179 kr) som serveras i trendriktigt tunt glas med en glasklar, stor kvadratisk isbit höjer livsandarna och får oss att glömma vinterslasket utanför och drömma oss bort till sydligare nejder. Även en old fashioned (186 kr) får med beröm godkänt.

Det är inte fel att inleda en middag med en läckert citrondressad burrata (165 kr) som serveras i sällskap av mandlar, fikon och mynta. Det är bra balans mellan den feta osten och den fräscha syran, kompletterat med karaktärsfull sötma från fikonen. Vill man ha lite mer hetta så är ’ndujaräkor (185 kr) ett starkt tips. En smörig, rökig och chilistark rätt i djup tallrik med mycket slätbladig persilja och ett riktigt frasig och len brioche att suga upp såsen med.

Monello bryter på ett välgörande sätt med den heta franska bistrotrenden i Stockholm och adderar en distinkt italiensk känsla i menyn, vilket piggar upp. Dessutom fyller den nyöppnade krogen faktiskt ett tomrum i de närliggande krogtäta kvarteren.

När det gäller varmrätterna har Monello dock fortfarande en bit kvar att gå. Från grillen beställer vi abanico iberico (345 kr), en exklusiv och saftig styckdetalj från gris som här glaseras med peppar. Tyvärr är glasyren alltför salt, ett öde den delar med den lösa och tämligen intetsägande potatispurén som hör till.

Sältan är ännu mer påträngande på Monellos entrecote (425 kr) som har en hårt grillad yta och efterlämnar en bitter eftersmak som stannar obehagligt länge i munnen. De tillhörande pommes fritesen hade mått bra av kortare tid i fritösen och det finns absolut utrymme för mer kärleksfull behandling av den medföljande bearnaisesåsen som i bästa fall kan beskrivas som medioker.

Lite bättre är den franska klassikern steak au poivre (425 kr) med en puck välstekt kött som badar i en tät, smakrik pepparssås.

Handgjord tagliatelle med bläckfisk och räkor (285 kr) är i sin tur en korrekt tillagad pasta med fyllig tomatsås men som innehåller alldeles för lite av den utannonserade bläckfisken.

Att vissa av huvudrätterna är översaltade går möjligen att överse med och kanske har allt ännu inte satt sig i det nyöppnade köket. Men att behöva skjuta ifrån sig tallriken med desserten pistaschtiramisu (135 kr) på grund av att den är för salt kan inte ses som något annat än ett misslyckande. Det är faktiskt något av en gåta att en sådan rätt passerar kvalitetskontrollen och bärs fram till bordet.

Sorlet sprider sig upp mot det behagligt ljudisolerade taket. Även relativt tidigt en vardagskväll i februari är det gott om gäster på Monello, från stjärnögda turturduvor till snacksaliga familjer. Den engagerade och pratglada personalen nämner närheten till både nyrenoverade Teater Göta Lejon och biografen Victoria en bit längre ner på Götgatan som två gästmagneter.

Det något ambivalenta betyget för Bistro Monello får en liten skjuts uppåt av de andra efterrätterna. En krämig chokladtryffel (45 kr) är perfekt till espresso och en grappa. Överraskande bra är också åtta stycken varma madeleinekakor som serveras med den klassiska franska konditorkrämen crème diplomat (95 kr), inalles en mycket mer acceptabel final än den salta (!) tiramisun.

Även chokladkakan med krunchiga macadamianötter (135 kr) som kommer i sällskap av utmärkt vaniljglass och sötsyrliga citrusklyftor får gott betyg.

Trots att det ibland svajar i köket anar vi att det finns större kunnande än vad som stundom uppvisas, och vi hoppas att alla bitar snart faller på plats. Då kan det bli riktigt bra. Men trivsel i toppklass och den slink in-vänliga baren gör trots allt Bistro Monello till ett ställe vi mer än gärna återvänder till.

Läs mer:

Läs fler av Krogkommissionens tester

Vill du ha mera tips på mat, dryck och krogar? Eller dela med dig av egna tankar och favoriter? Gå med i DN:s Facebookgrupp Snacka om mat och krog!