I slutet av mars spelade Gefle IF sin säsongspremiär i division 1. För motståndet stod Hammarby Talangfotbollsförening – som för ett par år sedan tog över IK Frejs plats i seriesystemet och som fungerar som en så kallad klonförening till den allsvenska toppklubben Hammarby.
På plats var bland annat Niclas Backlund.
– Ja, tyvärr, konstaterar ordföranden i Gefles supporterförening Carrickläktaren med ett uppgivet skratt.
Gefle förlorade nämligen den där premiärmatchen. Men det finns också ett problem som enligt vissa är på väg att växa sig större än bara ett icke fördelaktigt matchresultat.
Ett par veckor före seriepremiären hade Gefle sitt årsmöte, där frågan om föreningar som Hammarby Talangfotbollsförening fanns uppe för diskussion.
Klonföreningar tar upp platser i seriesystemet som annars skulle kunna gå till självständiga föreningar, till exempel ”mindre landsortsklubbar med betydelse för sina lokalsamhällen och syften som är mycket större och viktigare än att odla talanger till ett enskilt allsvenskt lag”, argumenterade ett gäng – bland annat Niclas Backlund – bakom en av motionerna.
Motionen bordlades.
Klonföreningar är ingen nyhet för Svenska fotbollförbundet, och det handlar om långt fler exempel än Hammarby. När DN skrev om saken i början av 2023 hade en projektgrupp bildats för att utreda den blinda fläcken i den svenska fotbollens regelverk.
Det är här viktigt att påpeka att det inte rör sig om några enstaka fall på elitnivå, enligt Axel Fägerhall, gruppchef för tävlingsgruppen på förbundet.
– Vi beräknar att det finns närmare hundra klonföreningar i Sverige i dag som används på både elit- och breddnivå. Antalet klonföreningar ökar dessutom för varje år i takt med att fler föreningar ser fördelarna med dessa upplägg.
Förutom Hammarby finns till exempel AIK:s variant: AIK Framtid FK. Djurgården öppnade dessutom för en liknande lösning på sitt årsmöte i våras. BK Häcken har på damsidan vad de kallar sitt ”utvecklingslag” i elitettan igen.
Fotbollförbundet har jobbat kontinuerligt med frågan, och samlade för ungefär ett år sedan in svar från klubbarna i de tre högsta ligorna på herrsidan och de två högsta ligorna på damsidan via en enkät. Visserligen svarade inte alla klubbar, men resultatet ger ändå en fingervisning.
Av de 43 svarande klubbarna uppgav 32 att de skulle ha som målsättning att ha ett andralag om det skulle tillåtas i förbundsserierna.
Hittills har det inte funnits några hinder mot klonföreningsupplägg i Sverige. Två sådana föreningar kan dessutom i teorin spela i samma serie och möta varandra.
Axel Fägerhall påtalar också en risk för att det demokratiska fotbollssystemet undergrävs i dagsläget, eftersom vissa föreningar i praktiken får mer inflytande än andra i olika beslutsforum hos SvFF och distriktsförbunden.
– Frågan är som sagt komplex och listan kan göras lång.
Men den här typen av föreningar skulle så klart inte dyka upp både här och var om det inte också fanns positiva aspekter. Oftast grundar det sig i en iver att hitta rätt miljö för unga spelare i behov av regelbunden speltid.
En klubb som också hade frågan om klonföreningar uppe på sitt årsmöte i våras, och som till skillnad från Gefle faktiskt klubbade ett beslut, är Västerås SK.
Just det där sportsliga perspektivet diskuterades, berättar ordförande Magnus Breitholtz.
– Men de sportsliga aspekterna är ju en sak. De mer fotbollsideologiska och filosofiska är en annan. Vad vill vi vara för förening? Vad tycker medlemmarna?
Motionen var tvådelad. Den del som handlade om klonföreningar gick till omröstning – och en solklar seger. VSK ska endast ha ett lag i det svenska seriesystemet för herrseniorer.
Frågan i sig är inte heller någon nyhet för Magnus Breitholtz.
– Det är väl klart att du får höra en variant om du pratar med ett bottenlag i superettan, och en annan om du pratar med ett topplag i allsvenskan.
– Men jag är inte säker på att det nödvändigtvis speglar vad man tycker ideologiskt. Jag tror att det handlar om att hänga med i utvecklingen, och det var väl lite det som vår motionär tryckte på, att: Jag förstår det, men det är inte vad det handlar om. Det handlar om ideologi, och vad vi vill stå för som fotbollsförening.
– Vi röstade inte om huruvida vi tyckte att det rent sportsligt är bra.
Skövde AIK, som åkte ur superettan i fjol, är en annan förening som klubbat ett liknande beslut på sitt årsmöte.
Så hur ska svensk fotboll hitta en lösning som kan uppfylla behovet av att utveckla så många unga spelare som möjligt i så bra miljö som möjligt, och som samtidigt inte innebär att fotbollen i lokalsamhällen tynar bort – eller underminerar den svenska fotbollsdemokratin?
I grund och botten har klonföreningarna dykt upp för att det i många svenska tävlingar inte är tillåtet att delta med andralag (eller ytterligare lag) från en och samma förening, konstaterar Axel Fägerhall.
Många klubbar ser uppenbarligen ett värde i det, och klonföreningarna blir ett verktyg för att kringgå regelverket.
– Det kokar med andra ord i slutändan ned till frågan om huruvida vi inom svensk fotboll anser att det ska vara tillåtet att delta i våra tävlingar med andralag (och eventuella ytterligare lag).
Blir så fallet skulle de i dag existerande klonföreningarna kunna ”omvandlas” till andralag på lämpligt vis.
Det finns säkerligen goda skäl att tänka sig att bästa lösning för individuell spelarutveckling i Sverige är att faktiskt tillåta andralag, resonerar Axel Fägerhall. Men visst, det finns också starka argument för ”varför vi inom svensk fotboll tror på att ha en rik föreningskultur med många föreningar som konkurrerar”.
– Det kommer med andra ord i slutändan att handla om att svensk fotboll behöver prioritera vilka faktorer som väger tyngst, och då till viss del på bekostnad av andra faktorer som kan komma att påverkas negativt.
Nu har Fotbollförbundet också kommit med sitt förslag. I ett remissutskick inför senhöstens representantskapsmöte presenteras slutsatserna.
Klonföreningar bör ”i största möjliga utsträckning förbjudas och avvecklas”, lyder slutsatsen. Även en avveckling av de så kallade fotbollsutvecklande föreningssamarbetena föreslås.
Däremot resonerar förbundet också kring att det trots allt framkommit att det finns ”vissa goda intentioner med klonföreningarna”. Därför ser utredningsgruppen ett behov av att fortsätta utreda om andralag ska tillåtas, och att en sådan utredning behövs innan klonföreningarna avvecklas i praktiken.
Årets representantskapsmöte är planerat till den 28 november. Ännu är alltså ingenting klubbat.
Läs mer:
Svenska storklubbar breder ut sig – nu utreder förbundet
Djurgården kan starta talanglag och ska verka för hybridgräs
Multiägare, energidryck och stater – vem ska kontrollera en fotbollsklubb?
