När brott planeras och kommuniceras i olika appar måste lagen ändras så att polisen kan få tillgång till innehållet, ansåg en utredning om datalagring och elektronisk information våren 2024.

– Det är utomordentligt viktigt att brottsbekämparna får de verktyg de behöver för effektiv brottsbekämpning, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) när utredning presenterades.

I november förra året var regeringen klar med sitt utkast till ny lagstiftning. Planen då var att nya regler skulle träda i kraft den 1 mars 2026.

– Så kommer det inte att bli, säger Gunnar Strömmer nu.

Han förklarar att det är mer komplext än vad regeringen trodde att utforma lagen. Dessutom vill man synkronisera sig med de olika arbeten som pågår på EU-nivå. Det är oklart om regeringen ens hinner presentera ett färdigt förslag innan valet i september.

– Vi får återkomma med en tidsplan, säger justitieministern.

Ett syfte med nya lagen är att kommunikationstjänster som Apples Imessage, Google Messages, Signal, Telegram och Metas Whatsapp ska ha samma skyldigheter gentemot myndigheter som de traditionella teleoperatörerna har.

– Det handlar om hemliga tvångsmedel, som är riktade, spetsiga och oundgängliga för effektiv brottsbekämpning. Polis och åklagare ska efter domstolsbeslut kunna rikta exempelvis avlyssning mot en specifik person, säger Gunnar Strömmer.

Men förslaget är kontroversiellt eftersom det riskerar att inkräkta på den personliga integriteten och att krypterade tjänster måste bygga in bakdörrar för att kunna lämna läsbar information till polis och åklagare.

Vid Liberalernas landsmöte nyligen ställde sig en majoritet bakom en motion som kräver att L verkar för att lagförslaget omarbetas så att krypterade tjänster värnas. Bland annat för att försvagad kryptering underlättar för cyberkriminella och främmande makt att komma åt information.

Även Sverigedemokraterna är kritiska till att bryta krypterade tjänster.

Men Gunnar Strömmer ser inte ett politiskt motstånd som hinder för en ny svensk lag.

– Jag uppfattar att det finns stor förståelse, i politiken men också bredare, kring att kunna använda tvångsmedel på ett effektivt sätt för att bekämpa brott.

Han lyfter fram andra svårigheter.

– De tjänster som det handlar om är inte nationella till sin karaktär, utan globala. Vi i Sverige har ett starkt intresse av att hitta lösningar tillsammans med andra.

Försvarsmakten argumenterar i sitt remissvar för att skärpta krav på appföretagen ”inte kommer att kunna uppfyllas utan att införa sårbarheter och bakdörrar som kan komma att nyttjas av tredje part”. Försvaret använder självt appen Signal för viss sekretessbelagd information.

Hur allvarlig är Försvarsmaktens invändning?

– Alla berörda aktörer med hemligheter är väldigt involverade i det här arbetet och vi ska återkomma till vart det tar vägen, säger Gunnar Strömmer.

Whatsapp och Signal har hotat med att lämna Sverige om regeringens nuvarande förslag blir verklighet.

Regeringens förslag om datalagring ska inte förväxlas med EU-lagen Csam/chat control som just nu slutförhandlas i Bryssel. Den sistnämnda handlar om att bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet. I de första utkasten till lagen talades om att massövervaka kommunikation, även krypterad. Obligatorisk massövervakning är inte längre med i förslaget.

Fakta.Datalagring och elektronisk information

2016 underkände EU-domstolen den svenska lagen om datalagring. Domstolen ansåg att lagringen i Sverige var alltför generell och odifferentierad.

2019 ändrades därför den svenska regleringen med målet att den senare skulle utvärderas.

2021 tillsatte dåvarande S-regeringen en ny utredning, som presenterade sina förslag i maj 2024.

2024, i november, lade regeringen fram ett utkast till lagrådsremiss om Datalagring och tillgång till elektronisk information.

Den 1 mars 2026 var det tänkt att den nya lagen skulle träda i kraft. Så blir det inte.

Läs mer:

Sigrid Melchior: ”Team massövervakning” gav upp striden om chat control

Share.
Exit mobile version