Frågan som ska debatteras är regeringens förslag av ändringar i utlänningslagen som innebär skärpta regler när det kommer till bland annat förvar.

Enligt Miljöpartisten Annika Hirvonen är det specifikt delarna som rör hur länge barn ska få vara i förvar och att det, enligt förslaget, i särskilda fall ska vara tillåtet att skilja barn från sina föräldrar, som man vill stoppa.

C- och MP-ledamöterna menar att ändringar i förslaget innebär ”begränsningar av barns och familjers vardag, privatliv och möjlighet att röra sig fritt” och kommer därför hänvisa till ett särskilt undantag i regeringsformen.

Under dagens debatt i riksdagen kommer man att lägga fram en så kallad vilandeförklaring som kan göra att delar av förslaget pausas i tolv månader.

– Jag tänker att det är precis den här typen av situationer som grundlagen är skriven för, att en minoritet i riksdagen ska kunna dra i nödbromsen när en regering vill gå för långt i att inskränka grundläggande fri- och rättigheter, säger Annika Hirvonen i Miljöpartiet.

För att ett förslag ska kunna bli vilande krävs att minst tio ledamöter yrkar på det. Då ska Konstitutionsutskottet pröva om yrkandet uppfyller de krav som står i regeringsformen.

Centerpartisten Niels Paarup säger att man har tio underskrifter i kammaren.

– Det kommer vara första gången under denna mandatperiod som Tidöregeringens politik inte genomförs. När vi kan stoppa den här politiken som går ut på att frihetsberöva icke brottsliga barn, då tar vi chansen. Andra delar av förslaget är kopplade till individens handlingar, men dessa är inte det, säger han.

Enligt statsvetaren Tommy Möller omgärdas vilandeförklaringen av ”ganska trixig juridik” och att det är mycket ovanligt att riksdagsledamöter begär att ett förslag blir vilande.

– Huvudregeln är att om man är tio ledamöter som kräver ett uppskov ett år, då blir det så. Sedan finns det möjlighet att ändå frångå den om man kan mobilisera fem sjättedelars majoritet i riksdagen, säger han.

Share.
Exit mobile version