Akutmottagningarna fylls av stockholmare som råkat ut för halkolyckor, äldre vågar sig inte till matbutiken. Bussar krockar och bilar slirar i diket. Den senaste tidens halka har orsakat stora problem i Stockholm.
Barbro Olsson, 85, i Gubbängen stannar inne och beställer hem mat.
Ska det vara så?
– Utmaningen är när det skiftar kring nollan. Det töar och fryser på, töar och fryser på igen. Vi kan inte vara överallt hela tiden, säger Lars Strömgren.
Snöröjningen i Stockholms stad har de senaste fem åren kostat runt 185 miljoner om året.
– Vi ökar sopsaltningen av trottoarer varje år. Den här vintern sopsaltas 26 mil cykelbanor och 24 mil gångbanor.
Framför allt gäller det stråk där många rör sig och trottoarerna är breda.
– På smala trottoarer där det står bilar parkerade intill är det svårt. Sopsaltningsfordonen får inte rum och det finns en risk att grus skvätter upp på bilarna, säger Lars Strömgren.
I årets budget står det att effektiva metoder för snöröjning för fotgängare ska utvecklas. Vad gör ni?
– Vi tittar på mindre fordon och ser över saltblandningen. Vi vill hålla ner saltmängden på gång- och cykelbanor där det finns träd i närheten.
Stockholms stad ser också över de avtal de har med snöröjarna. I dag finns 14 avtal för olika områden men enligt Lars Strömgren vill staden ha färre och större avtal så att snöröjarna kan omlokaliseras vid behov.
Oppositionsborgarrådet Christofer Fjellner (M) anser att fortgängare är underprioriterade.
– Alla stockholmare är förbannade över isiga trottoarer. Det är oacceptabelt. Artikeln om 85-åriga Barbro berörde mig särskilt. Äldre i Stockholm år 2025 ska inte behöva bunkra mat. Det är ovärdigt.
För äldre kan en isfläck vara början på slutet, påpekar han.
– Vädret kan vi inte anklaga den styrande majoriteten för, men vi är framför allt kritiska till att de inte prioriterar gående tillräckligt. Att prioritera cykelbanor är omotiverat, säger Christofer Fjellner.
Förra vintern sökte 5 500 patienter vård på vårdcentraler, närakuter och akutmottagningar på grund av halkskador. Notan uppskattas till 116 miljoner kronor.
Moderaterna i Region Stockholm kräver nu att Stockholms stad måste betala delar av halknotan.
– Att halkbekämpningen och snöröjningen är bristfällig i Stockholms stad är känt sedan tidigare. Men halkskadorna belastar vården och de anställda hårt, och när vi ser den enorma kostnadsbilden och vet hur läget varit på akutsjukhusen så måste regionen reagera, säger Axel Conradi (M), oppositionsregionråd och Moderaternas talesperson i sjukvårdsfrågor.
Moderaterna föreslår att Region Stockholm ska kräva staden på ersättning i den del kostnaden föranletts av brister i snöröjning och halkbekämpning och hoppas att få blocköverskridande samsyn i frågan.
Är det möjligt att göra en sådan resursöverföring?
– Det måste vi undersöka. För mig är det en rättvisefråga. Sjukhusen ska inte betala för stadens oförmåga. Det finns en rättvisa i att fördela kostnaden mellan olika aktörer, säger Axel Conradi.
Varken Lars Strömgren eller Christofer Fjellner tycker att det är en bra idé.
– Vi gör vårt allra bästa men snöröjning är en otroligt komplex uppgift, säger Strömgren.
– Just nu är jag mer mån om att stockholmarna inte ska halka än vem som betalar, säger Fjellner.
Fakta:Halkbekämpning
Halkbekämpning eller sandning i egentlig mening började på landsvägarna i allmänhet först med biltrafiken på 1920-talet.
I många städer användes salt i form av natriumklorid på gångbanor redan på 1920-talet.
De första försöken att avlägsna is på vägbanan med hjälp av salt gjordes i Västmanland vintern 1949/50.
Källa: Statens maritima och transporthistoriska museer
Läs mer: Läkare: Att bryta handleden är ett friskhetstecken
