Max 10 800 kronor per flygtimme. Så mycket betalar kungen, talmannen och regeringen när de reser med statsflyget.

Summan, som finns inskriven i statsflygsförordningen, har varit densamma sedan 2013.

– Ärligt talat trodde jag att den hade höjts efter hand. Det är jättekonstigt att ingen har reagerat på det, med tanke på att prisökningarna i samhället är så stora, säger Ulf Holm, miljöpartistisk riksdagsledamot som sitter i försvarsutskottet.

DN har i dagarna rapporterat om att Försvarsmakten vid två tillfällen under 2025 behövde hyra in privatflygplan åt talman Andreas Norlén. I somras, när han skulle resa till Genève, betalade riksdagen 55 800 kronor för resan tur och retur. Försvarsmaktens fakturor landade på över 660 000 kronor.

Norlén menar att han bara har riksdagens kostnader att ta hänsyn till – och att det inte är han som bör ta ställning till prissättningen.

– Jag tänker att den frågan i så fall ska ställas till regeringen, om de har för avsikt att göra några justeringar av kostnadsfördelningen mellan användare och Försvarsmakten.

Frågan om kostnaden har varit uppe för politisk diskussion tidigare, inte minst från moderat håll. Redan 2016 frågade riksdagsledamoten Hans Wallmark (M) dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist (S) om prissättningen verkligen är rimlig eftersom den ”ligger betydligt under marknadspriset för motsvarande tjänst.”

”Det är av vikt att säkerställa att behovet av flygtransporter med statsflyget tillgodoses kostnadseffektivt,” svarade Hultqvist då.

Samma år lade den moderate riksdagsledamoten Göran Pettersson en motion i riksdagen om att se över prissättningen. Men några justeringar blev det aldrig. När DN nu söker försvarsminister Pål Jonson (M) avböjer han att kommentera prissättningen.

En som reagerar på att kostnaden inte har förändrats på över tio år är Stefan Wilson, överstelöjtnant och militär lärare vid Försvarshögskolan.

– Det är rimligt att fråga sig: När alla andra kostnader skrivs upp med inflationen, varför gör inte detta också det? Sen kan det såklart finnas bakomliggande orsaker som jag inte känner till, säger han.

Ulf Holm (MP) menar att prissättningen bör ses över – gärna omgående. Han vill att notan för riksdagen och regeringen bättre speglar den faktiska kostnaden för resor med statsflyget.

– När man överväger olika färdmedel måste man kunna ställa kostnaderna i relation till varandra, och veta vad det faktiskt kostar. Det ska inte ligga på försvarsmakten att subventionera riksdag och regering, säger han.

Han menar att frågan är extra känslig nu, när Sverige rustar upp och gör stora satsningar på försvaret.

– Vi behöver de här pengarna för att bygga upp försvaret och satsa på totalförsvaret, men också för att säkerställa att vi kan ge stödet som behövs till Ukraina.

DN har sökt Peter Hultqvist (S), försvarsminister Pål Jonson (M) och Moderaternas företrädare i Försvarsutskottet, som inte velat uttala sig.

Fakta.Statsflyget

Statsflyget används för statschefens och den högsta civila och militära ledningens resor.

I dag används en Gulfstream IV, med plats för 12 passagerare samt en Gulfstream G550, med plats för 15 passagerare. Två nya plan av modellen Bombardier Global 6500, med plats för 12 passagerare, kommer att ersätta de gamla under 2026.

Planen är stationerade på Arlanda. Det är Försvarsmakten som ansvarar för flygplanen och huvuddelen av statsflyget finansieras genom deras budget.

Den som beställer en resa med statsflyget betalar en flygtidsavgift. Sedan 2013 har kostnaden varit max 10 800 kronor per flygtimme.

De som kan använda statsflyget är, i prioriteringsordning:

1. Statschefen, alltså kungen

2. Riksdagens talman

3. Statsministern

4. Utrikesministern

5. Övriga ministrar i regeringen

6. Överbefälhavaren

7. Generaldirektören i Försvarsmakten

Utöver det kan riksdagen och ledningen på statliga myndigheter beställa resor med statsflyget i mån av tillgänglighet.

Källor: Statsflygsförordningen, Regeringskansliet, Försvarsmakten, Bombardier.

Share.
Exit mobile version