Det blåser hårt ombord på örlogsfartyget HMS Carlskrona i Visby hamn när DN träffar Thomas Nilsson, chef för den militära underrättelsetjänsten Must, i kajutan.
Det har bara gått några timmar sedan Israel och Iran båda anklagade varandra för att ha brutit en vapenvila, kort efter att den trädde i kraft. Sedan Israel attackerade flera mål i Iran har Iran gjort motattacker. Och under de senaste dygnen har USA bombat mål i Iran – som svarat med en attack mot en amerikansk bas i Qatar.
– Det här är såklart en allvarlig upptrappning och ett mycket allvarligt läge som skulle kunna utvecklas till ett ännu sämre läge, säger Thomas Nilsson.
Och det påverkar Sverige. Inte minst på grund av att en stor del av världens oljeproduktion finns i den delen av världen.
– Störningar i oljeproduktionen påverkar oss. Höjda oljepriser, energipriser, bensinpriser. Så det har ju direkt påverkan på den globala ekonomin.
Dessutom har Iran stöd av, och stödjer, olika terrororganisationer som kan användas som en resurs för krigföring.
– Och då har vi risker för terrorattentat mot väst, inklusive Sverige.
För bara en månad sedan sänkte Säkerhetspolisen terrorhotnivån mot Sverige från fyra till tre på en femgradig skala. Hittills har de inte sett skäl att höja nivån igen.
– Men det är klart att det finns en sådan utvecklingslinje. Så det påverkar oss på många, många sätt.
I helgen rapporterade SVT uppgifter om hur det kriminella nätverket Foxtrot nu pressas av Iran att utföra attacker mot amerikanska och israeliska intressen i Sverige. Underrättelsetjänsten känner till kopplingar mellan kriminella gäng och Iran – till exempel vid en attack mot israeliska ambassaden förra året.
Då använde man samma metoder som i uppgörelser mellan kriminella gäng, säger Thomas Nilsson:
– Att hyra in våldsverkare för sprängningar och skjutningar. Om Iran väljer att göra så, så har de sådana resurser.
Är det här ett nytt tillvägagångssätt?
– Vi har pratat länge om hybrida hot och icke-linjär krigföring. Här kanske vi ser att det konkretiseras och faktiskt sätts i verket. Folk har forskat om vad vi har för sårbarheter i vårt samhälle – och det här skulle jag säga är en klar sårbarhet.
Att de kriminella gängen finns?
– Ja, att vi har en organiserad brottslighet med ett sådant våldskapital som de varit beredda att använda, och som kan användas för de här syftena. Om det finns kopplingar mellan individer i gäng och vissa statsaktörer som Iran så är det en försvårande faktor.
Men trots ett allt mer allvarligt läge i Mellanöstern så är Ryssland fortfarande det största hotet mot Sverige. Frågan är vad ett avslut på Rysslands krig i Ukraina skulle betyda för Sverige. Ryssland skulle då kunna rikta om resurser som varit bundna till slagfältet i Ukraina.
– Tittar man på kartan nu så är det klart att Ryssland vidtar åtgärder och förstärker baserna längs den finska gränsen, gränsen mot Nato. Men de har inte påbörjat det fullt ut, för det är fortfarande väldigt beroende på hur kriget slutar i Ukraina i vilken takt och vad man kan göra.
Så det är inte lugnt för svensk del?
– Det skulle jag absolut inte säga. Man använder uttrycket ”fara i dröjsmål”. Det är därför både Nato och den svenska regeringen satsar på upprustning.
Under det pågående Natotoppmötet i Haag väntas medlemsländerna enas om en höjning av målet för ländernas försvarsbudget från 2 procent till 3,5 procent av bnp – med ytterligare 1,5 procent till civilt försvar.
– Det är för att man ser ett behov av att öka försvarsförmågan för att matcha det ryska hotet.
I förra veckan presenterade förre M-ledaren Carl Bildt en utredning av den svenska underrättelsetjänsten. Där föreslog han att flytta stora delar av underrättelsetjänsten från det militära. Must fick kritik för att ha missbedömt risken för en rysk invasion av Ukraina. Thomas Nilsson säger att man gjort stora förändringar sedan dess.
– Vi har tittat på det som inte fungerade fullt ut inför krigsutbrottet. Det är en av våra primära uppgifter att kunna tala om för överbefälhavaren och regeringen när allvarliga saker är på gång som kommer påverka svenska intressen.
Så de kan lita mer på era bedömningar i dag?
– Absolut. Man har nog alltid kunnat lita på våra bedömningar. Men vi har utvecklat våra metoder och har lärt oss väldigt mycket, säger Thomas Nilsson.