Stämningen på Universitets- och högskolerådet (UHR) beskrivs som usel.
I början av april fick personalen veta att myndigheten, som bland annat ansvarar för antagningen till universitet och högskolor, dras med underskott och måste spara 38 miljoner kronor. Det innebär att ett antal personer sannolikt kommer att sägas upp, enligt flera källor till DN.
Förhandlingar pågår just nu, enligt generaldirektören.
Enligt DN:s källor är generaldirektörens och ledningens fokus på digitalisering en del i att ekonomin – och stämningen på arbetsplatsen – nu är så dålig.
Myndigheten, som ansvarar för antagningen till universitet och högskola, högskoleprovet och internationella utbyten, har ungefär 340 anställda.
År 2022 hyrdes ett konsultbolag in för att förändra, utveckla och digitalisera UHR.
Lösningen presenterades som ett tåg.
Medarbetarna skulle börja jobba efter en modell, ”en föreändringsresa” som symboliserades av ett lok med vagnar. Nu skulle de anställda inte längre ge varandra råd – utan ”advice”. Engelska titlar infördes och möten blev ”big room planning”.
– Det var en jätteapparat med massor av konsulter inblandade. Alla skulle utbildas enligt den här affärsmodellen och vi skulle bli agila och ha fokus på ”discovery”, säger en person på myndigheten.
Eino Örnfeldt tillträdde som myndighetschef för fyra år sedan och hävdar att han ägnat sig åt att städa upp sedan dess.
– Vi behövde få ordning på it-styrningen. Det fanns ingen kompetens på myndigheten att jobba med den här typen av frågor, säger han.
Spåren efter konsulterna syns i årsredovisningarna. År 2022 var kostnaden 42 miljoner. 2024 hade de ökat till 70 miljoner. Cirka 40 miljoner av kostnaderna handlar om ersättning till svenska lärosäten för arbete som de utför till myndigheten medan 30 miljoner är resurs- och uppdragskonsulter.
Flera av cheferna på myndigheten är i dag konsulter.
År 2024 hyrdes en HR- och förändringsledare in via en konsultfirma. Konsultens timpris är 2 200 kronor, enligt fakturor DN har tagit del av. Från augusti till och med februari har UHR betalat drygt två miljoner miljoner kronor exklusive moms för henne när hon haft rollen som HR-chef. Trots att en ny chef tillträtt är konsulten kvar som stöd till juni.
Med hennes taxa kan priset för stödet landa på ungefär en miljon kronor.
Generaldirektören motiverar det med att HR-avdelningen måste vara välbemannad när myndigheten ska ställa om.
En annan konsult fakturerar 282 000 i månaden exklusive moms. Samma person blev för två år sedan utköpt från en kommun i södra Sverige för över två miljoner kronor.
Enligt Eino Örnfeldt beror de ökade konsultkostnaderna bland annat på att konsulterna tar mer betalt i dag än tidigare.
Hur ska ni spara 38 miljoner?
– Vi har kommit överens med facken om att inte kommunicera någonting kring vilka åtgärder vi ska göra i det här läget. Men vi har ju dragit ner på kostnader på en rad områden som lokaler, resor och konferenser, säger Eino Örnfeldt.
Trots neddragningarna befann sig generaldirektören på en USA-resa med bland andra prins Carl Philip så sent som i slutet av mars. Myndigheten stod för notan.
Ni fortsätter att ta in konsulter även om ni ska spara?
– Man får alltid värdera värdet man får ut av en konsult i en given insats. Det är inget självändamål att anlita konsulter. Vi har tagit in det när vi har haft vakanser som vi har behövt fylla ut tillfälligt tills vi har rekryterat, säger Eino Örnfeldt.
De fackliga organisationerna Saco-S och ST är så oroliga över ledningens omorganisation och aviserade besparningar att de tagit in en arbetstagarkonsult för att göra en analys av verksamheten.
Bland annat har 80 procent av de anställda bytt avdelning eller enhet under 2024.
– Flera anställda vet inte vad de har för arbetsuppgifter. Parallellt med det tar arbetsgivaren in konsulter – utan att först se om kompetensen redan finns. Det stora flertalet av cheferna i de fallen är själva konsulter och kan inte verksamheten ordentligt, säger Anneli Schönning, facklig representant för ST.
Fackförbundet är också kritiskt till att satsningen på digitalisering fått så stort utrymme.
– Retoriken stämmer inte överens med myndighetsuppdrag och regleringsbrev. Vi ska förvalta system och inte utveckla massa grejer, säger Anneli Schönning.
Någon bred arbetsmiljöundersökning har inte gjorts under turbulensen. Ledningen har gjort tre ”piloter” av så kallade pulsmätningar. En skarp kommer först i maj.
I slutet av förra året genomförde fackförbunden en arbetsmiljöundersökning. 166 medarbetare svarade på enkäten som visade på stora arbetsmiljöproblem.
Endast sex procent angav att de aktivt skulle rekommendera UHR som arbetsgivare till en vän eller bekant. Förtroendet för den högsta ledningen var också uselt.
Generaldirektören vill inte kommentera det dystra resultatet.
Anneli Schönning är bekymrad över den dåliga arbetsmiljön och ekonomin.
– I grunden handlar det om högsta ledningens förmåga att bedöma verksamhetens behov. De sitter väldigt långt från verkligheten, säger hon.
– Myndigheten har redan problem att genomföra sina uppdrag. Betalningar av EU-medel har redan blivit lidande på grund av ledningens prioriteringar. I värsta fall kan det leda till dröjsmålsränta.
Eino Örnfeldt har respekt för att vissa är oroliga. Men själv ser han ljust på framtiden.
– Jag känner mig väldigt trygg i att vi tar det här framåt på ett bra sätt.
Läs mer:
Generaldirektör anlitade sin coach med familj som ”oberoende utredare”
Rektorns chefscoach utredde missnöje med ledningen
